Fenomenet Timeouter inom Idrotten Ishockey : Sammanställning av matchstatistik från SHL säsongen 2017/18 & spelare, samt tränares och spelares erfarenheter på fenomenet timeouter inom ishockey.

Sammanfattning: Syfte Syftet med studien är att analysera matchstatistik av timeouter från säsongen 2017/18 av Svenska Hockeyligan (SHL) och utifrån analysen inhämta tränares och spelares upplevda erfarenheter på timeouter. Metod Studiens genomförandes med en mixed method där både en kvalitativ, samt kvantitativ forskning bedrivs genom intervjuer och analys av matchstatistik hämtad från SHL säsongen 2017/18. Studiens urval till intervjuerna bestod av tränare och spelare på elitnivå inom idrotten ishockey och matchstatistiken som sammanställdes hämtades från svenska ishockeyförbundets databas från säsongen 2017/18 i SHL. Resultat Resultatet av studien visades bland annat att under SHL säsongen 2017/18 togs mindre än hälften av möjliga timeouter och flest timeouter togs i tredje perioden av lag i underläge. Under timeouterna upplevs tränarna vara mest aktiva och intervjudeltagarnas generella upplevda erfarenheter är att powerbreaken har en stor inverkan till att antalet timeouter är få och även till att tränarna väntar med att ta sina timeouter till slutet av matcherna. Slutsatser Slutsatserna med denna studien är att powerbreaken har en stor inverkan till att mindre än hälften av timeouterna utnyttjas. Powerbreaks har blivit som extra timeouter, då lagen får ett längre avbrott i spelet en gång per period. Det medför att lagen spar sin timeout till slutet av matcherna. De flesta timeouterna tas av lag i underläge och av lag i botten av tabellen. Vilket är logiskt då lag i botten av tabellen oftare ligger under i slutet av matcher då de flesta timeouter utnyttjas.