Sharenting – används barn som ekonomiska aktörer i sina vårdnadshavares influenserverksamheter?

Sammanfattning: Sharenting är ett relativt nytt fenomen som fått stor medial uppmärksamhet de senaste åren. Vårdnadshavare i form av privatpersoner och influensers tenderar att obetänksamt dela bilder och information om sina barn på nätet utan att tänka på vilka konsekvenser delandet kan leda till. Barns rättigheter har stärkts i allmänhet när FN:s Barnkonvention inkorporerades i svensk lagstiftning år 2020. Barnkonventionen syftar till att skydda alla barns rättigheter till att få sina grundläggande behov tillgodosedda. De ratificerade konventionsstaterna ska bland annat se till att barn respekteras och beslut som rör ett barn ska tas i ljuset av vad som är bäst för det individuella barnet. Barn ska skyddas från övergrepp och utnyttjande i form av barnarbete. Enligt FN:s allmänna kommentarer ska barn skyddas inte bara mot utnyttjande av barnarbete från andra organisationer, utan även mot sina vårdnadshavares ekonomiska intressen. Antalet följare en influenser har påverkar generellt hur hög ersättning ett företag är villigt att ge för att bli marknadsförd på influenserns plattformar. Studier visar att influensers kan öka sitt följarantal med upp till 150 % när de blir föräldrar vilket innebär att barn kan verka som ekonomiska aktörer på influensers plattformar. Små barn är att ses som särskilt skyddsvärda på grund av deras maktlöshet och beroendeställning till sina vårdnadshavare. Eftersom influensers ofta bedriver näringsverksamheter och tenderar att öka sin omsättning genom användning av barn i sina inlägg uppkommer frågan om huruvida vårdnadshavares ekonomiska intressen kan stå i motsättning till principen om barnets bästa. Utredningen behandlar gällande rätt för sharenting utifrån svensk rätt med en utblick till the Coogan Law i USA samt den nya lagstiftning i Frankrike som trädde i kraft år 2021. Lagstiftningen bekräftar bland annat att barns skyddsvärda intresse i form av integritet utifrån principen om barnets bästa väger tyngre än deras vårdnadshavares ekonomiska intressen. Den nya lagstiftningen är förenad med straffansvar för den som begår lagbrott eller strider mot barnets vilja, med böter och fängelse upp till 5 år. Utredningens slutsats visar på att svensk rätt kan tänka om i vissa avseenden för att ge barn ett starkare skydd vid kommersiella intressen. Om influensers verksamheter bedöms vara kommersiella istället för redaktionella får barn ett starkare skydd mot sina vårdnadshavares ekonomiska intressen. Barn kan i så fall inte utnyttjats i samma grad som ekonomiska aktörer vilket hade varit i enlighet med Barnkonventionen och principen om barnets bästa. Under utredningens gång har det däremot flera motioner om ändringar i YGL och TF röstats igenom av Riksdagen, vilka kan ge förändringar i förhållandet mellan grundlagsskyddet och den personliga integriteten. Ändringarna förväntas träda i kraft 1 januari 2023 om de röstas igenom igen efter nästa riksdagsval. Det olika riskerna föräldrar utsätter sina barn för genom sharenting är bland annat socialt utanförskap, nätmobbning samt utsatthet för brott, både på och utanför internet. FN:s Barnkonvention inkorporerades i svensk lagstiftning år 2020 vilket har ökat skyddet för barns rättigheter. Små barn är att anses som extra skyddsvärda objekt på grund av sin maktlöshet och beroende till sina vårdnadshavare. Influensers bedriver verksamheter och tenderar till att tjäna stora summor pengar på grund av sharenting. Vid kommersiella inlägg omfattas de av fler lagar än föräldrar som delar på privata sociala medier. Barn har rätt att inte bli ekonomiskt utnyttjade för andras ekonomiska intresse och vid arbete har de rätt till en marknadsenlig lön enligt Barnkonvention artikel 32. Utredningen behandlar gällande rätt för sharenting utifrån svensk rätt med en utblick till the Coogan Law i USA samt den nya lagstiftning i Frankrike som trädde i kraft år 2021. Lagstiftningen bekräftar bland annat barns skyddsvärda intresse i form av integritet utifrån principen om barnets bästa, gentemot deras föräldrars ekonomiska intressen. Den nya lagstiftningen är förenad med straffansvar för den som begår lagbrott eller strider mot barnets vilja, med böter och fängelse upp till 5 år. Utredningens slutsats visar på att svensk rätt kan tänka om i vissa avseenden för att ge barn ett starkare skydd vid kommersiella intressen. Om influensers verksamheter bedöms vara kommersiella istället för redaktionella hade barn fått ett starkare skydd mot deras föräldrars ekonomiska intressen. Barn hade inte utnyttjats i samma grad som ekonomiska aktörer vilket hade varit förenligt med Barnkonventionen och principen om barnets bästa. Under utredningens gång har det däremot flera motioner om ändringar i YGL och TF röstats igenom av Riksdagen, vilka kan ge förändringar i förhållandet mellan grundlagsskyddet och den personliga integriteten. Ändringarna förväntas träda i kraft 1 januari 2023 om de röstas igenom igen efter nästa riksdagsval.