Frihet att välja - så länge du väljer rätt. En studie av religionsfriheten i 1809 års regeringsform

Sammanfattning: 1809 antogs en ny regeringsform i Sverige. En nyhet i denna var att den ålade kungen att skydda var och ens rätt till fri religionsutövning, vilket på ytan verkar innebära att religionsfrihet infördes. Samtidigt fanns det i kyrkolagen och missgärningsbalken regler som innebar att svenska medborgare var förbjudna att konvertera från den luthersk-evangeliska kristendomen. Det till synes paradoxala förhållande mellan grundlag och allmän lag är i fokus i uppsatsen, som även undersöker bakgrunden till 1809 års regeringsform. Den svenska religionslagstiftningen hade länge präglats av strävanden efter enhet, och denna tanke fanns kvar 1809. Protokoll från riksdagsdebatten vid regeringsformens stiftande visar att lagstiftarens avsikt inte var att införa en möjlighet att konvertera. Stadgandet om fri religionsutövning tolkades snarare som en frihet att välja precis hur man skulle utöva den luthersk-evangeliska kristendomen, och exempelvis själv avgöra om man ville ta nattvarden eller inte. Utgångspunkten var fortfarande att alla svenska medborgare skulle höra till samma kyrka. Synen på den aktuella paragrafen kom att förändras under 1800-talets gång, men eftersom svenska domstolar inte ansåg sig ha lagprövningsrätt förrän på 1900-talet innebar detta inte att den gamla tvångslagstiftningen upphörde att tillämpas. Det finns olika uppfattningar om i vilken utsträckning upplysningen tog sig till Sverige, men den här uppsatsen kommer fram till att den i varje fall influerade regleringen av religion i 1809 års regeringsform. De drivande för att införa den visserligen begränsade religionsfriheten i grundlagen var neologerna, en grupp teologer som prioriterade individens egna upplevelser av religionen framför kyrkans traditionella dogmer, vilket kan kopplas till upplysningens förnuftstro och ifrågasättande av auktoriteter.