Användning och avtryck av ett balanserat styrkort - en studie på Systembolaget

Detta är en D-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Systembolaget initierade år 1997 ett projekt i syfte att förbättraorganisationens ekonomistyrning och att utveckla den strategiska planeringen. Ledningen ansågatt det fanns brister i organisationens strategiarbete och hade förhoppningen att ett nytt styrmedelskulle medföra att företaget skulle komma till rätta med problemen. Systembolaget beslutade attinföra ett balanserat styrkort, kallat VSOP, utifrån Kaplan och Nortons Balanced Scorecad (BSC).BSC är ett styrmedel som initialt tagits fram för privata organisationer men som numera ävenanvänds flitigt i offentliga organisationer. Styrningen skiljer sig åt mellan vinstdrivande och ickevinstdrivandeeller offentliga organisationer eftersom dess övergripande mål ej är att maximeravinsten. Systembolaget anser sig vara mycket nöjt med sin styrkortsimplementering men har ejgjort någon utvärdering av den. Det är således intressant att kartlägga hur Systembolagetanvänder sitt styrkort samt vilka avtryck användandet medfört på organisationen.Syfte: Studien syftar till att beskriva användandet av VSOP på olika nivåer inom Systembolagetför att kunna kartlägga och analysera de avtryck som styrverktyget medfört, både förväntade ochoväntade, samt eventuella orealiserade.Metod: Studien är av explorativ karaktär och ett kvalitativt angreppssätt har använts för att kunnabesvara frågeställningen. Primärdata har insamlats genom personliga intervjuer med respondenterfrån Systembolaget. Personer verksamma på olika nivåer inom organisationen har intervjuats föratt möjliggöra analyser kring de skillnader som finns i användning. På butiksnivå har intervjuernakoncentrerats till Göteborgsområdet med omnejd då det minskar tidsåtgången samtidigt somurvalet ansågs vara representativt för helheten.Slutsats och diskussion: I studien konstateras att Systembolagets användning av ett styrkortmedfört avtryck som till stor del motsvarar de förväntningar som fanns vid införandet. Styrkortethar exempelvis medfört bättre målöverensstämmelse inom organisationen, att personer påbutiksnivå har erhållit kunskap om vilka mål som bidrar till att uppfylla organisationens strategisamt en ökad kontroll över butikernas prestationer. I studien kommer vi dock fram till att deavtryck Systembolaget erhållit ej ligger i linje med vad upphovsmakarna anser att företag kanförvänta sig av en styrkortsimplementering. Systembolaget använder inte styrkortet i enlighetmed vad teorin förespråkar och vi konstaterar att de avtryck en organisation erhåller vidimplementering av styrkort i hög grad beror på hur det används.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)