Reformerad ekonomistyrning med ny verksamhetsmodell i en av Sveriges äldsta institutioner : En fallstudie om översättning i Svenska kyrkan

Sammanfattning: De flesta tidigare studier har valt att utvärdera New Public Management-reformer med fokus på resultatet från dessa. Denna studie tar istället sin utgångs­punkt i hur reformering går till när idéer översätts. Studien behandlar reformering som en process som leder till en förändring av aktörers sätt att tänka, samtidigt som aktörer påverkas av den institutionella kontext de befinner sig i. Till skillnad från tidigare studier utförs denna studie på Svenska kyrkan, som brukar räknas till den så kallade tredje sektorn. Studiens syfte är att (1) beskriva hur en ekonomistyrningsreform med en ny verksamhetsmodell upp­fattas av signifikanta aktörer inom Svenska kyrkan, (2) beskriva hur dessa aktörer arbetar med modellen på de olika verksamhetsnivåerna nationell nivå, stiftsnivå och församlingsnivå och (3) förklara varför en ekonomistyrningsreform uppfattas på ett visst sätt av aktörerna på de tre olika verksamhetsnivåerna. Studien är kvalitativ med deduktiva inslag och genomförs med semistrukturerade intervjuer. Den har sin teoretiska utgångs­punkt i institutionell teori och skol­bildningarna nyinstitutionell och skandinavisk institutionell teori. Studiens resultat visar att de signifikanta aktörerna skapar sina egna uppfattningar om reformen utifrån olika konceptuella verkligheter och utifrån hur reformen påverkar deras arbete. Signifikanta aktörer på nationell nivå och stifts­nivå använder verksamhetsmodellen främst i sin tillsyn av församlingar. På församlingsnivå visar det sig att modellen används i olika hög ut­sträckning, där den i generella drag används både som ett redovisningssystem och ett ekonomistyrnings­verktyg bland de större församlingarna, men enbart som ett redovisnings­system i de mindre för­samlingarna. Studien lyfter fram att uppfattningar om reformen visar sig vara positiva och likartade på nationell nivå och stiftsnivå, vilket för­klaras av att det inom en organisation ryms olika sociala sfärer som har likartade sätt att uppfatta och tolka verklig­heten. På församlingsnivå finns varierade uppfattningar, vilket beror på enheternas olika storlekar och resurser. Uppfattningar visar sig även kunna bero på profession, utbildningsbakgrund och kontextspecifika faktorer, som i viss ut­sträckning förklarar varför vissa av de signifikanta aktörerna uppfattar reformen på likartade sätt.