Hönshirs : ett gräsogräs på frammarsch

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Crop Production Ecology

Sammanfattning: Hönshirs (Echinochloa crus-galli (L.) P. Beauv.) är en C4 växt som trivs i varma och fuktiga förhållanden, och därför kommer de pågående klimatförändringarna i Sverige mot ett varmare och fuktigare klimat att gynna hönshirsen. Syftet med detta kandidatarbete är att genom litteraturstudie och en enkätstudie där rådgivare och lantbrukare medverkar beskriva hönshirsens spridning och vilka kontrollåtgärder som är lämpliga. Hönshirs är i flera områden och grödor ett av de värsta ogräsen. Globalt sett är det ris och majsodlingen som har de största problemen. I Sverige är det främst de radodlade grödorna som har betydande problem. Enkätstudien belyste det faktum att utbredningen i Sverige är främst kopplad till de sydliga jordbruksområdena men att spridningen har tagit fart de senaste 10 åren och hönshirsen koloniserar fler fält i de drabbade områdena samt börjar röra sig längre norrut. De vanligaste spridningssätten tros vara via maskiner, utsäde och halm. Dessutom visade enkätstudien att en ökad medvetenhet hos lantbrukare krävs för att stoppa spridningen. Genom sin biologi är hönshirsen mycket anpassningsbar till olika betingelser och har en snabb utveckling vilket gör den problematisk i många grödor. Dess relativt sena groning gör att den undviker många av bekämpningarna som görs mot övriga ogräs. Det finns en utbredd herbicidresistens hos hönshirs i världen och arten har visat förmåga att bilda resistens mycket snabbt. Idag finns det ingen herbicidresistent hönshirs Sverige men det är fortfarande viktigt att inte basera en bekämpningsstrategi enbart på kemiska preparat utan också arbeta med förebyggande åtgärder. Att stoppa spridningen av hönshirsen är en viktig förebyggande åtgärd eftersom när hönshirsen har etablerat sig på ett fält är den mycket svår att bli av med. Genom att tvätta maskiner, använda rent utsäde och kontrollera halmen kan troligtvis en stor del av spridningen förhindras. En annan viktig förebyggande åtgärd är växtföljden, genom att nyttja mycket höstgrödor och vall i växtföljden får hönshirsen det svårt att konkurrera då den gror sent på våren. Hönshirsen etablerar sig starkt i och kring vattensamlingar och därför är det viktigt att ha väldränerade fält för att inte skapa goda förutsättningar för hönshirsen. De jordbearbetningssystem som hönshirsen trivs bäst i är de med reducerad bearbetning, exempelvis kultivering. Därför är det fördelaktigt att köra direktsådd eller plöjning på infekterade fält. Herbicidanvändning är den vanligaste bekämpningsmetoden mot hönshirs men det är viktigt att vara restriktiv med denna metod och enbart nyttja den vid behov. Den kemiska bekämpningen bör bestå av en rotationsstrategi med minst två herbicider med olika verkningsmekanismer för att minska risken för att resistens ska uppstå. Det finns ingen enskild åtgärd som kommer att lösa problemen med hönshirs utan det är en kombination av förebyggande och direkta åtgärder som krävs. Inom en snar framtid kommer det behövas mer forskning på hur hönshirs bekämpas optimalt under Skandinaviska förhållanden eftersom mycket av forskningen som gjorts är utförd i odlingsområden med betydligt varmare klimat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)