En jämförelse av algoritmer och resultat för flödesberäkning i QGIS/GRASS och ArcGIS

Sammanfattning: Efterfrågan på nybyggnation och behovet av infrastruktursatsningar är en ständig och stor uppgift som kommuner och andra myndigheter arbetar med. Stora krav ställs på att samhällsplaneringen ska ske utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. Att intensiva och omfattande regn har blivit allt vanligare på senare tid resulterar i att samhällsplaneringen måste anpassas därefter, och flödesanalyser och prognoser för översvämningsrisk blir allt viktigare. Ett sätt att skatta vattenflöde är att använda geografiska informationssystem (GIS). Det finns flera mjukvaror för geografisk information att tillgå, varav några är kommersiella och har sluten källkod medan andra finns fritt tillgängliga och har öppen källkod. I denna kandidatuppsats har verktyg som används vid flödesanalyser i den kommersiella GISmjukvaran ArcGIS och de fritt tillgängliga GIS-mjukvarorna QGIS och GRASS studerats och jämförts. Studien består av tre delar: en litteraturstudie av den teoretiska beskrivningen av verktygens algoritmer, en praktisk studie på detaljnivå för att studera algoritmernas implementering i jämförda programvaror och slutligen en tillämpad del där beräkningar gjorts på ett större område och resultaten jämförts. Flödesberäkningarna i ArcGIS och i en av QGIS/GRASS-modulerna grundas på en algoritm som använder iterativ länkning och visar därför liknande resultat. De skillnader som förekommer beror på implementeringen av algoritmen. QGIS/GRASS har ytterligare moduler för flödesberäkningar, som grundas på en minsta-kostnad-algoritm. Följden av detta är ett resultat som på detaljnivå skiljer sig betydligt från det resultat som uppnås med algoritmen med iterativ länkning. På ett större, geografiskt område är skillnaderna däremot mindre iögonfallande och de övergripande resultaten stämmer bra överens i samtliga moduler och verktyg.