Upplevda relationer mellan individuella elitidrottare och deras primära tränare: En prövning av självbestämmandeteorin

Sammanfattning: Individuell elitidrott kan vara ensamt och motivationen behöver vara stor under en lång period för att prestera på topp och bibehålla träningsmängden. Det har visat sig att tränare är en av de viktigaste influenserna för idrottares motivation. Därmed är syftet med studien att pröva självbestämmandeteorin för att öka förståelsen om hur motivation uppstod under relationer mellan elitidrottare och respektive tränare. Det teoretiska ramverket inkluderar tre psykologiska behov i form av autonomi, kompetens och samhörighet. Behoven behövs för att tillfredsställa inre motivation och välbefinnande hos idrottarna. Det finns även många yttre faktorer som motiverar dem, därför har även yttre regleringar inkluderats. Studien är retrospektiv och totalt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare och tre med deras primära tränare i Sverige. Insamlad empiri bearbetades och analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Ur analysen utvecklades underteman baserat på de tre psykologiska behoven. I resultatet redovisas dessa baserat på relevans utifrån båda perspektiven och exemplifieras av: kommunikation, utveckling, involvering, individanpassning och situationsanpassat ledarskap, uppmärksammas, ge och få respekt och trygghet. Resultatet indikerar på många likheter, få skillnader och att relationerna var uppskattade. Det framkom även att elitidrottarna motiverades av alla tre psykologiska behov och att det existerade en hierarki mellan dem. Autonomi och kompetens var de starkaste behoven och influerade inre motivation och självbestämd yttre motivation mest. Samhörighet var ett mer distalt behov, som ändå visade sig vara viktigt för elitidrottarna. Slutsatsen är att självbestämmandeteorin ökade förståelsen om att regleringsprocesserna bestående av identifierad och integrerad reglering. Dessa var betydelsefulla för elitidrottarnas internalisering av inre- och självbestämd yttre motivation. Prövningen av teorin ledde även till slutsatsen att den kan behövas kompletteras med fler behov eller modeller för att vara ändamålsenlig i en kontext med elitidrottare.