Särskiljningsförmåga och frihållningsbehov – En studie om möjligheten att förvärva särskiljningsförmåga för ordmärken och dess påverkan på frihållningsbehovet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker möjligheten att registrera ordmärken och analyserar i synnerhet vilka ordmärken som kan registreras med endast ursprunglig särskiljningsförmåga och vilka ordmärken som kräver förvärvad särskiljningsförmåga för att få registreras. Uppsatsen klarlägger därutöver hur möjligheten att förvärva särskiljningsförmåga förhåller sig frihållningsbehovet. Av praxis framgår att suggestiva och associationsfria ordmärken har en tillräcklig ursprunglig särskiljningsförmåga för att få registreras utan någon påvisad inarbetning medan deskriptiva ordmärken behöver först förvärva erforderlig särskiljningsförmåga för att få registreras. I princip kan alla ordmärken förvärva särskiljningsförmåga om rätta omständigheter föreligger och därmed undanröja ett underliggande frihållningsbehov men i fråga om vissa ordmärken, framförallt om generiska sådana, kan detta förvärv rent praktiskt vara mycket svårt att göra. I samband med att särskiljningsförmåga förvärvas uppfattas ordet som mindre beskrivande och istället uppfattas det mer som ett kännetecken. Således minskar frihållningsbehovet när ordmärket förvärvar särskiljningsförmåga. Även om konkurrenterna inte får använda ett registrerat ordmärke som sitt eget har de alltid rätt att använda det i upplysningssyfte för att beskriva sina varor såvida det sker enligt god affärssed.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)