Fytoremediering med Salix sp och bladvass (P. australis) : - Reduktion av tungmetaller och användning som biobränsle

Sammanfattning: Förorenad mark är ett stort och ofta påkostat problem i Sverige och världen. Ofta används konventionella metoder som schaktningsarbete för att åtgärda områdena, men orsakar även höga kostnader och en signifikant inverkan på miljön. I och med dessa problem har fytoremediering, dvs. växters förmåga att åtgärda förorenad mark, som åtgärdsmetod blivit allt mer populär de senaste åren. I denna studie undersöktes bladvass (Phragmites australis) och Salix sp för potentiell upptagningsförmåga av tungmetaller genom att analysera tungmetallminskningen i jorden. Växterna undersöktes i syfte att användas inom fytoremediering, samt som potentiell biobränslekälla. I projektet utfördes en fältstudie vid Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna. Tre provpunkter på området valdes ut baserat på tidigare miljötekniska undersökningar av Norconsult AB. Jordmaterial förorenat med tungmetaller och lokala populationer av Salix sp och bladvass samlades in för analys i ett krukexperiment i vilket skillnader i metallhalter i jorden före och efter odling undersöktes. Totalt odlades 3 Salix sp-och 3 bladvass-skott i jordmaterial från varje provpunkt i växthus vid Stockholms Universitet. Jordmaterial från varje provpunkt användes som kontrollprov och fick stå i samma växthus under krukexperimentet. De insamlade växterna odlades i den förorenade jorden under 80 dagar och vattnades regelbundet med destillerat vatten. Efter tillväxtperioden visade resultatet inte på några signifikanta skillnader mot kontrolljorden. Orsaken antas bero på den relativt korta odlingsperioden, det låga antalet växtindivider som användes och antalet analyser som genomfördes. Åtgärdspotentialen för de lokala Salix sp- och bladvassväxterna skulle sannolikt kunna bestämmas på ett bättre sätt genom analyser avseende metallhalt i skördad växtbiomassa. Salix och bladvass används som biobränsle i Sverige, men kvalité, hantering och värmeverkens praktiska begränsningar påverkar avkastningen och det avfall som måste tas om hand. För att utvärdera ekonomiska och miljömässiga vinster genom implementering av fytoremediering på förorenad mark bör vidare studier genomföras för att utvärdera när under säsongen växterna bör skördas för största upptag av föroreningar med hänsyn till växterna som konkurrenskraftigt biomaterial. Fytoremediering har påvisats fungera genom flera studier, men en tydlig organisation och kunskap om vilka miljötekniska egenskaper som gäller för det lokala området är väsentlig för att implementera denna åtgärdsmetod med gott resultat.