En utvärdering av revisionens avreglering i små företag ur Skatteverkets perspektiv

Sammanfattning: År 2010 grundades lagen om frivillig revision i Sverige som möjliggjorde för små företag att välja huruvida de vill ha en revisor eller inte. Utvecklingen har visat att många företag efter detta har valt att avskaffa revisorerna och inte anskaffa dessa vid nyregistrering. Till lagförslaget ställde sig Skatteverket i sitt remissyttrande kritiska, då de menade att frivillig revision för de minsta företagen skulle skapa en stor förändring. Detta med avseende både gällande revisorns motverkan på fusk och fel samt att verkets insatser skulle behöva utökas. Nya diskussioner har förts huruvida gränsvärdena för lagen ska höjas ytterligare, vilket påvisar att revisionsplikten fortfarande är ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Studiens syfte är att ge förståelse för om och i så fall hur Skatteverkets kontrollarbete har förändrats efter revisionspliktens avskaffande samt att visa om Skatteverket har nytta av revision i sitt dagliga kontroll- och utredningsarbete. Studien baseras på åtta stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som erhåller olika titlar vid Skatteverket. En av slutsatserna till studien är att förändringar har gjorts i Skatteverkets kontroll- och utredningsarbete. Förändringarna är främst de två nya verktygen löpande bokföringskontroll och upplysningsrutor i deklarationen. En viss förändring har även skett på myndighetens informationsträffar, där fokuserar Skatteverket idag mer på nystartade företag. Detta för att komma in tidigt i processen av framställandet av finansiella rapporter och för att försöka öka företagens möjlighet till att göra rätt från början. Studiens resultat påvisar också att revisorn underlättar verkets arbete främst gällande användningen av de orena revisionsberättelserna, men att nyttan och användningen av dessa skiljer sig åt mellan avdelningarna.