Hur revisorns personliga egenskaper påverkar antalet kommunicerade Särskilt Betydelsefulla Områden : En kvantitativ studie om revisorns egenskaper och dess påverkan på antal kommunicerade Särskilt Betydelsefulla Områden i svenska börsbolag

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: ISA 701 blev ett krav för börsnoterade företag 2016 och var tänkt att bidra till att minska informationsasymmetrin mellan revisorernas arbete och intressenter. Standarden innebär att revisorerna ska tydliggöra vilka som varit de mest betydelsefulla områdena i revisionen. Eftersom revisorns professionella bedömning både ska avgöra vilka och hur många områden som väljs ut blir det en bedömningsfråga.  En del studier har undersökt vad som påverkar antal Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) men inga eller ytterst få studier har undersökt om revisorernas personliga egenskaper (ålder och kön) eller personliga bakgrund (uppdragsperiod och erfarenhet) har någon påverkan. Studiens syfte är att förklara om det finns något samband mellan den påskrivande revisorns olika personliga egenskaper och det antal SBO revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen. Studien har en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppssätt. Studien är kvantitativ och empirin består av sekundärdata. Empirin härstammar från en viss tidpunkt vilket gör detta till en tvärsnittsstudie. Studien fann inga signifikanta samband mellan varken revisorns ålder eller kön med antal kommunicerade SBO i revisionsberättelsen för svenska börsnoterade företag. Inte heller kunde några signifikanta samband dras mellan revisorns uppdragsperiod eller erfarenhet och antalet SBO. Kontrollvariablerna gjorde det däremot möjligt att finna positiva samband när hänsyn togs till exempelvis företagsstorlek och revisionsarvode. Det finns även skillnader mellan olika sektorer. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)