Trashanken, Offret och Hon som är som vi – En textanalys med diskursiv ansats av ett antal artiklar om hemlöshet i GP

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrån ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framställs i dessa artiklar. Uppsatsens frågeställningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i så fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna påverka hemlösas identitet? Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap används olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar från GP som har samlats in med hjälp av Internet. De teoretiska perspektiven är social konstruktionism samt teorier om diskurs, stigma och stereotyper. I artiklarna finner uppsatsens författare att vad som sägs om hemlöshet och hemlösa är beroende av vem det är som talar. Diskursen upplevs inte hegemonisk utan präglas av olika aktörer som har olika ståndpunkter. Tre bilder av hemlösa har framkommit som dominerande och de motsvaras av idealtyperna ”Hon som är som vi”, ”Trashanken” och ”Offret”. I artiklarna tolkar författaren hur de hemlösas identitet kan konstrueras genom talet om hemlöshet och de bilder som framställs. De hemlösas uttryck i artiklarna tolkas som olika sätt att förhålla sig till det stigma som hemlösheten anses innebära. I övrigt kan även stereotypa framställningar tolkas som ett tydligare upprätthållande av gränsen mellan de som har ett hem och de hemlösa. Till viss del korrelerar uppsatsens resultat med tidigare forskning då denna visar på dels en komplex framställning av hemlöshet och hemlösa, men också en traditionell sådan. Den traditionella bilden motsvaras av idealtypen ”Trashanken” som också i uppsatsen är en av de dominerande framställningarna.