Kommunal skolbiblioteksutveckling i professionell samverkan : En praktisk diskursanalys med fallstudie

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker skolbibliotekens förutsättningar på kommunal nivå genom att använda sig av flera teoretiska och metodologiska angreppssätt. Särskilt central är frågan om varför relativt få elever har tillgång till skolbibliotek, trots att deras rätt till detta har varit lagstadgad sedan 2011. Uppsatsen vilar dels på en kulturanalys och dels på en fallstudie av ett projektarbete i Kiruna kommun där målet var att ta fram en skolbiblioteksmodell för samverkan mellan det kommunala biblioteket och skolan. Kulturanalysens kärna utgörs av en diskursanalys av skolbibliotekens kontext och villkor utifrån tre aktörer som är centrala i arbetet med skolbiblioteksutveckling på kommunal nivå: Skolan; Biblioteket; Kommunpolitiken. Fallstudien syftar till att ta vara på den kunskapsutveckling och det teoretiska arbetet utfördes i samband med projektarbetet, samt att utgöra en konkret bas för en vidare analys av skolbibliotekens villkor. Uppsatsens grundantagande är att även om diskursiva skillnader och strider kan vara till fördel för en verksamhets utveckling måste det finnas tillräckliga kontaktytor aktörerna emellan för att en verksamhet alls ska vara möjlig. Utifrån detta undersöks hinder och möjligheter för att detta ska ske. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att skolbibliotekens utveckling är beroende av en komplicerad dynamik. En skolbiblioteksutveckling av det slag som förespråkas av bibliotekssfären – i enlighet med enligt skolans värden ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund” – innebär ur skolans perspektiv en omfattande omställning i förhållande till nuvarande föreställningar om skolbibliotekets verksamhet. Tillsammans med ekonomiska faktorer påverkar därför organisationskulturella faktorer och förkunskaper förutsättningarna för skolbibliotekens utveckling. Det finns därför behov av breda fortbildningsinsatser gentemot skolan, tvärvetenskaplig forskning om skolbibliotek samt motsvarande inslag i lärarutbildningen. Det går även att se ett behov av att biblioteksfältet ytterligare etablerar sig som profession. Slutligen är det av vikt att förr snarare än senare upprätta ramar för evidensbaserad och integrerad skolbiblioteksverksamhet där skol- och biblioteksprofessionerna kan mötas i praktiskt samarbete – snarare än att låta skolbiblioteksdiskursen fastna i logistik, isolerade (till skillnad från integrerade) biblioteksinsatser eller ett sökande efter konsensus i resonemang om den ideala innebörden i begreppet ”skolbibliotek”.