Kalibrering och validering av en IDA ICE modell : Ett flerbostadshus från 1970-talets miljonprogram

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik; Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik

Sammanfattning: Aktuellt examensarbete är en fallstudie som utförts på en miljonprogramsbyggnad i Andersberg ägd av AB Galvegårdarna vilka även är uppdragsgivarna. Då miljonprogramsbyggnader är dåligt värmeisolerade och har stora värmeläckage är det idag av stort intresse att se över eventuella förbättringsåtgärder då dessa byggnader har en potential att minska energianvändningen med 50 procent. Syftet med detta projekt är att få en kalibrerad och validerad modell med hjälp av den BES-modell (Building Energy System) som kommer att tas fram i detta examensarbete. Genom litteraturstudie, platsbesök samt inhämtning av protokoll, ritningar och uppmätta data för byggnaden kunde modellen skapas och kalibreras i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Ritningar och data tillhandahölls från AB Gavlegårdarna och platsbesök gjordes för att komplettera dessa genom att göra mätningar av temperaturer i de allmänna utrymmena. På plats kunde även byggnadens mått mätas för att säkerställa att byggnaden inte hade uppdaterats sedan tilldelade ritningarna skapats. När samtlig information ansågs ha införskaffats lades all data in i IDA ICE där även en modell av byggnaden byggdes upp. För köldbryggorna användes simuleringsverktyget COMSOL Multiphysics för att ta fram de enskilda köldbryggornas psi-värden vilka därefter användes som input i byggnadsmodellen i IDA ICE. Den kalibrerade modellen framtagen i detta projekt visade sig stämma med uppmätta värden så när som på +- 10% då den ställdes mot det uppmätta energibehovet för byggnaden. Mot en nyutvecklad energisignatursmodells byggnadsförlustkoefficient blev skillnaden 19.6% vilket kan bero på att fel från simuleringsverktygen samt osäkerheter angående omätbara parametrar. Slutsastsen utav detta arbete var att ”performance gap” även inträffade på den framtagna modellen i detta arbete. Vilket verkar vara svårt att undvika. På platsbesöket upptäcktes vattensamlingar på taket på byggnaden vilket var en förvåning för författarna då det fanns dokument som sade att ytskiktet var bytt 2015 och att det fanns indikeringar på att detta kunde få omfattande konsekvenser om det inte åtgärdas vilket tas upp under diskussion Framtida arbete om varför boendes bettendemönster underskattas vore något att gå vidare med i framtida studier för att kunna minska ”performance gap” på BES modeller.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)