Kartläggning av planeringsprocessen vid storskaliga väginfrastrukturprojekt : en studie med fokus på landskapsperspektiv och åtgärdsvalsstudier i Stockholms län

Sammanfattning: Arbetet syftar till att kartlägga planeringsprocessen vid stora väginfrasturkturprojekt; vilka lagar och planer måste man förhålla sig till, och vem är det egentligen som medverkar i processen? Ett speciellt fokus ligger på åtgärdsvalsstudier som 2013 implementerades av trafikverket på begäran av regeringen i proposition 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter från 2009. Hur påverkar åtgärdsvalsstudierna planeringsprocessen? När kommer de in? Utgår åtgärdsvalsstudierna i någon aspekt från någon landskapsanalys? Hur tas landskapet hänsyn till i åtgärdsvalsstudierna? Åtgärdsvalsstudier har framförallt haft positiv inverkan på faktumet att planeringsprocessen blivit mer sammanhållen från start, och därmed skapas förutsättningar för processen att bli mindre tidskrävande och att kostander i många fall minskar. Åtgärdsvalsstudien innebär att ett stort fokus ligger på att inte i första skedet bygga till eller bygga nytt, istället uppmuntras (genom fyrstegsprincipen) att problem skall åtgärdas på ett sätt som kräver mindre (minsta) omfattande åtgärder, som tillexempel optimering eller omplanering. Åtgärdsvalstudien är den inledande fasen där man; formulerar de problem och förutsättningar för platsen som skall åtgärdas samt kommer med och upprättar mål och förväntningar utifrån de regler som finns. Framförallt skall processen förankras i de nationella transportpolitiska målen som kräver att planering skall leda till åtgärder som är hållbara och gynnsamma ur ett samhällsperspektiv. Målet är att åtgärdsvalsstudien skall grunda sig i, och leda till att projekt utförs på ett hållbart sätt. Att en väg skall uppföras hållbart kan innebära många saker. En av aspekterna, och den som uppsatsen fokuserar på, är landskapsaspekten. Att analysera landskapet som skall bebyggas är av vikt för att kunna fatta väl förankrade beslut. Att utföra en landskapsanalys innebär att man bland annat undersöker platsens karaktär och vilka unika och generella värden den kommer med, vilket oftast görs av experter. Värden i landskapet är dock många och olika mätbara. Sedan europakonventionen ratificerades 2011 har större vikt lagts på medborgarnas upplevelse av landskapet. Medborgarnas åsikter ska enligt konventionen tas hänsyn till vid framtagandet av en landskapsanalys. Landskapsanalysen kommer i många fall in i ett senare skede när val av åtgärd redan är beslutad. Det är för sent. För att bygga hållbara vägar vars positiva egenskaper överstiger de negativa måste planeringen ske med försiktighet och förståelse för landskapet redan i ett inledande skede, lämpligtvis åtgärdsvalsstudien. En inzoomning sker avslutningsvis, där fakta som presenterats tidigare appliceras och ifrågasätts utifrån den åtgärdsvalsstudie som inzoomningen utgör. Åtgärdsvalsstudien utfördes 2017 och avser en sträckning av Europaväg 4 i norra Stockholm mellan Häggvik och Arlanda.