Att spela utan publik är en match : En kvalitativ intervjustudie om hur manliga ishockeyspelare på elitnivå påverkats av publikförbudet

Sammanfattning: Våren år 2020 ställdes världen och Sverige inför stora utmaningar när viruset covid-19 fick ordentlig spridning och coronapandemin var ett faktum (Regeringen, 2020). Arbetsplatser blev hemmakontor, utbildningar gick över till distansundervisning och i vården arbetade sjukvårdspersonalen under hård press. En kris likt inget vårt nutida samhälle tidigare behövt hantera blev till en långdragen verklighet som ännu inte är över. Folkhälsomyndigheten har i över ett år ställt krav på de svenska medborgarna med restriktioner och diverse rekommendationer. Mycket har handlat om social distansering i hopp om att minska smittspridningen av viruset. En av restriktionerna har varit begränsat antal deltagare på allmänna tillställningar och offentliga sammanhang. Detta har lett till att den stora publiken som vanligtvis kunnat gå på kulturella evenemang nu blivit hemmasittande. Inte minst inom idrotten har man drabbats hårt av Folkhälsomyndighetens restriktion beträffande publikförbud. Svenska Hockeyligan beslutade onsdagen den 11 mars år 2020, samma dag som sverige har sitt första dödsfall i sviterna av corona, att ingen publik fick närvara under SHL-slutspelet för säsongen 2019-2020. Detta beslut har ligan stått fast vid och fortsatt följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner även säsongen 2020-2021 (SVT sport, 2020). Det har givetvis inneburit att publiken och fansen påverkats på det vis att de blivit hemmasittande utan att kunna gå och se några idrottsevenemang live. Syftet med undersökningen är att få insikter om kulturellt yrkesverksamma ishockeyspelares upplevelser av att inte längre spela inför publik, således de som är vana att stå framför publiken. Randall Collins (2004) ligger bakom teorin om interaktionsritualer. En lyckad interaktionsritual sker när två eller flera hamnar i ett gemensamt stämningsläge, fokuserar på samma upplevelse, delar en sinnesstämning eller upplevelse och kan skilja på vilka som deltar och inte (Dahlgren& Starrin, 2004). I form av kvalitativa intervjuer har fyra ishockeyspelare från Svenska Hockeyligan svarat på frågor gällande interaktionsritualer och emotionell energi och huruvida de upplever att det förändrats till följd av begränsad publiknärvaro. Med Braun och Clarkes (2006) utformning av tematisk analys i sex olika steg har fyra följande teman framkommit av respondenternas svar; motivationen - krävs mer av individen, det känslomässiga engagemanget - lättare med publiken, den egna prestationen och skillnad mellan hemma- och bortaplan har suddats ut. Med hjälp av tematisk analys har det framkommit av datamaterialet att ishockeyspelarna upplevelser av interaktionsritualer och emotionell energi förändrats i takt med att publiken uteblivit. De olika teman som1Emelie Nordlundpresenterats ger förklaring till vad som förändrats i takt med att publiken uteblivit på ishockeymatcher.