Om egenskaper hos personal inom tvångsvård med ungdomar

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Undersökningen syftar till att granska vad ungdomar av manligt kön, vilka med stöd av tvångsvårdslagar bor på särskilda ungdomshem, och personal på dessa hem anser vara lämpliga egenskaper hos personalen för att vården och behandlingen ska gynnas. Tre frågeställningar knyts till syftet: - Hur svarar dessa egenskaper mot forskningens syn samt de värdeord som arbetsgivaren har? - Har vissa, specifika egenskaper en gynnsam effekt på vården och behandlingen? - Varför anges vissa egenskaper, varför anses de vara viktiga? Metod och material: Deltagande observation, intervjuliknande inslag, litteraturstudier och frågeformulär. Huvudresultat: Vissa gemensamma synsätt finns hos personal och ungdomar beträffande egenskaper. För de allra flesta är egenskaper som kön, nationell bakgrund och utbildning irrelevant, istället framhålls sociala och personliga egenskaper. I materialet framträder framförallt omtanke, tydlighet, trygg-erfaren och en positiv anda – kopplad till ”karismatisk habitus” (en syntes av Webers term karismatisk auktoritet/personlighet och Bourdiues begrepp habitus) - som viktiga egenskaper. Samtidigt talar en stor majoritet om att olika egenskaper är fördelaktigt. Flertalet av svaren hamnar nära såväl Teci Hills forskning kring egenskaper som de värdeord som SiS har för sin personal. Somliga respondenter utgår från sina egna egenskaper medan andra framhåller att de känner igen – vad de anser vara positiva - egenskaper från vänner och föräldrar. Av materialet kan inte utrönas någon tydlig tendens vad behandlingsutslag beträffar, egenskaper hos personalen tycks inte visa på någon signifikant inverkan på behandlingsresultatet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)