Hur konstrueras en sporthjälte? : En jämförande studie av svenska tidningars framställning av två mästerskapslöperskor

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning:

I vår uppsats undersöker vi svenska tidningars framställning av två löperskor: Meraf Bahta och Abeba Aregawi. Vi har använt oss av teorierna National Sporting Heroes (NSH) och framing, detta för att få in den idrottsliga aspekten tillsammans med journalistiken. Vi har använt oss av både en mindre kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen koncentrerade vi oss på ordval. I den kvantitativa innehållsanalysen undersökte vi bland annat artikelns vinkel och hur ofta löperskornas bakgrunder nämndes i artiklarna. Analyserna baserades på tre morgontidningar, två kvällstidningar och två lokaltidningar. Resultatet visade att Bahta har många drag för att definieras som en NSH medan Aregawi kan definieras som en kändis enligt Hellström, Holden och Schougs resonemang. Vår slutsats är att det skrevs fler privatvinklade artiklar om Aregawi, till skillnad från Bahta där journalisterna skrev mer idrottsvinklade artiklar. Även Aregawis etniska bakgrund nämndes mer och genom den kvalitativa textanalysen kunde vi se att Aregawi oftast framställs som idrottsligt överlägsen. I och med att Aregawi har vunnit mycket och tagit många mästerskapstitlar är hon välbekant, ändå är hon mer känd för uttalanden utanför sporten. En av anledningarna till att Aregawi inte räknas som en idrottshjälte kan vara på grund av hennes bristande språkkunskaper i svenska.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)