Den avideologiserade straffrätten - En straffrättsideologisk analys av 2000-talets straffskärpningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Syftet med detta examensarbete är att undersöka de straffskärpningar som har genomförts på 2000-talet ur ett straffrättsideologiskt perspektiv. Undersökningen utgår från frågeställningen om straffskärpningarna ger uttryck för ett straffrättsideologiskt trendbrott, och om det går att tala om en avideologisering av straffrätten. Historiskt sett har svensk straffrätt präglats av både absoluta och relativa straffrättsideologier, under 1900-talet var dock den s.k. behandlingsideologin förhärskande. Mot slutet av århundradet uppstod den nyklassicistiska straffrättsskolan som en kritik mot behandlingsideologin. Skolbildningen förde in principerna om proportionalitet och ekvivalens i påföljdsbestämningen, vilket manifesterades i den senaste stora översynen av straffsystemet i 1989 års påföljdsreform. I undersökningen redogörs för totalt 60 straffskärpningar, varav majoriteten har genomförts sedan 2009. Generellt sett har straffskärpningar skett inom de flesta brottskategorierna, men det föreligger en kraftig övervikt vad gäller brotten mot person och förmögenhetsbrotten. Utmärkande för perioden 2009– 2018 är straffskärpningarna för mord, allvarliga våldsbrott, vapenbrott och brotten mot frihet och frid varav samtliga har genomförts under denna period. Ur ett straffrättsideologiskt perspektiv kan straffskärpningarna sägas ge uttryck för ett slags slutgiltigt utmönstrande av preventionstanken på det viset att prevention fullt ut har ersatts med proportionalitet. Straffskärpningarna ger vidare uttryck för en absolut straffrättsideologi i den meningen att straffet inte längre motiveras utifrån något praktiskt socialt syfte, det bakomliggande syftet tycks inte vara mer än att tillfredsställa det allmänna rättsmedvetandets påstådda krav på skärpta straff. Till ytan är motiveringarna klädda i en nyklassicistisk språkdräkt, men en analys visar att begreppen är relativt tomma till sitt innehåll. Den begreppsapparat som används för att motivera straffskärpningarna kan svårligen spåras till någon egentlig ideologisk grund, om 1900-talet kunde beskrivas som ett i hög grad ideologiskt århundrade har 2000-talet hittills präglats av en avideologiserad straffrätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)