Sänkt tillverkningstemperatur i varmtillverkad asfaltsmassa

Sammanfattning: Eftersom det går åt mycket energi för att tillverka asfalt, så är det viktigt att undersöka om det finns möjligheter att minska energiåtgången. Därför har detta examensarbete tillsammans med Peab Asfalt gjorts, för att undersöka möjligheterna till sänkt tillverkningstemperatur. Detta examensarbete syftar till att undersöka om det är möjligt att sänka tillverkningstemperaturen med 30 °C för varmtillverkad asfaltmassa, utan att sänka kvalitén. Genom att undersöka hur packningsbarheten skiljer sig mellan asfaltmassa som packas vid 150 °C och 120 °C, kan man få reda på om det går att uppnå samma kvalité med sänkt temperatur som för hög temperatur. I teorin fungera det inte då bituminet blir för segt vid lägre temperaturer och gör det svårare att packa in. Därför kommer det göras ett antal prover med sänkt tillverkningstemperatur och olika tillsatsmedel för att underlätta packningsbarheten vid sänkt temperatur. Problemet med att sänka tillverkningstemperaturen är att bituminet blir styvare och därför svårare att packa in och få samma hålrumshalt som med traditionell asfaltmassa. Bituminet är det svarta bindemedlet i asfalten som håller samman stenmaterialet. Det finns idag olika tillsatsämnen som antingen rörs ner i bituminet eller hälls i blandaren på asfaltverket. Dessa tillsatsämnen är till för att sänka viskositeten på bituminet och på så vis underlätta packningen trots den sänkta temperaturen. Energikrävande tillverkning ger stor miljöbelastning i form av CO2 utsläpp och har gjort att även asfaltindustrin börjat undersöka möjligheterna till minskade utsläpp. För att undersöka huruvida det är möjligt att sänka tillverkningstemperaturen och ändå uppnå samma eller liknande resultat som traditionell asfalt så har ett antal labbförsök gjorts. Asfaltblandningar har gjorts på labb vid olika temperaturer samt med olika tillsatsämnen. För att sedan kunna jämföra de olika tillsatsämnen samt referenser så har olika labbförsök på massan gjorts. Massan har stampats in med Marshall- instampning och skrymdensitet, kompaktdensitet samt hålrumshalt har mätts upp för de olika provkropparna. Detta för att se hur packningsbarheten blir för de olika tillsatsämnena så det har varit möjligt att jämföra med en referens. Referensen har packats vid samma temperaturer som tillsatsämnena och de är 120 °C och 100 °C. En referensmassa packad vid 150 °C har dessutom gjorts för att kunna jämföra hur den verkliga asfaltmassan ser ut, i form av hålrumshalter. Detta för att det skall gå att jämföra referensen med de olika tillsatsämnena och se om det blir någon skillnad och vilken som eventuellt blev bäst. Genom att göra penetrations- och mjukpunktsförsök på bituminet efter blandningarna har eventuella avvikningar och förändringar påträffats. Utöver Marshall- instampning har gyratorisk packning gjorts. Detta för att kunna se vilken packningsansträngning som behövts för de olika blandningarna, och på så sätt kunna se vilken packningsbarhet blandningarna har. Labbtesterna visar på att det skulle vara möjligt att sänka temperaturen för varmtillverkad asfaltmassa, och ändå uppnå samma packningsbarhet. Detta arbete är ett första steg mot en implementering i produktionen. Fullskaleförsök skulle behövas göras för att kunna påvisa möjligheten till sänkt tillverkning och utläggningstemperatur, då det i labbmiljö skiljer sig en del från verkligheten ute i fält.