Social hållbarhet i planeringsprocessen : En undersökning om synsätt och utrymme

Detta är en Master-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning: Denna studie är gjord som ett examensarbete inom Masterprogrammet i strategisk fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2021. Hållbarhet diskuteras såväl globalt som lokalt och frågor om hållbar utveckling har fått allt mer uppmärksamhet senaste åren. Den sociala dimensionen av hållbarhet har genomgående nedprioriterats gentemot ekonomisk och ekologisk hållbarhet vilket skapar intresse att undersöka vilket utrymme social hållbarhet får i planeringsprocessen. Det finns inte en entydig definition av social hållbarhet och detta ger upphov till flera möjliga förståelser och tolkningar. Vad finns det för synsätt på social hållbarhet? Vad tillskrivs social hållbarhet för betydelse och vilka aktörer och kompetenser får delta i definieringen? I Sverige vilar ett stort ansvar på kommuner att planera för en hållbar framtid och därför har social hållbarhet undersökts på kommunal nivå. Undersökningen har skett som fallstudie, där Lunds kommun och Västerås Stad fungerat som fall. Kvalitativ innehållsanalys av dokument och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultat och analys presenteras tillsammans i en tematisk uppdelning och analysen ramas in av uppsatsens teoretiska perspektiv, makt i planeringsprocessen. Rent konkret innebär detta att arbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån begreppen makt som handlingsförmåga och makt som uteslutning samt makttekniken kontrollera diskursen. Analysen pekar på att betydelsen av social hållbarhet är kontextberoende och påverkas av sociala och fysiska åtgärder i samhället. Vad social hållbarhet tillskrivs för betydelse påverkas bland annat av den plats som är aktuell, de utmaningar och problem som finns där samt vilka aktörer och kompetenser som får tillträde till processerna kring social hållbarhet. Olika kompetenser inom kommunerna har visat sig ha skilda perspektiv på betydelsen av social hållbarhet. Utifrån genomförda intervjuer framkommer fler betydelser av social hållbarhet än vad som kan urskiljas från dokumenten. Detta betyder att det existerar perspektiv på social hållbarhet som inte är representerade i de publicerade dokumenten. Av dokumenten framträder social hållbarhet som fysiska åtgärder som det primära perspektivet.  Detta tyder på att det finns ett dominerande synsätt då mjukare perspektiv på social hållbarhet inte representeras inte i samma utsträckning i dokumenten. I det långa loppet kan detta innebära att mjukare perspektiv nedprioriteras och marginaliseras. Berördas upplevelse av möjligheten att påverka och delta i planeringsprocessen kring social hållbarhet skiljer sig åt. På strategisk nivå är upplevelsen att samtliga har möjlighet att tillträda processen och påverka, medan mer verksamhetsnära nivå inte delar detta perspektiv. Utifrån undersökningen råder det en viss kunskaps- och kompetensselektivitet i planeringsprocessen kring social hållbarhet, där mjukare perspektiv inte väger lika tungt som hårdare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)