Enteral nutrition vid avancerad demens : Anhörigas och sjuksköterskors upplevelser av beslutsprocessen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Patienter med demenssjukdom får allt eftersom sjukdomen progredierar allt svårare att äta. I demenssjukdomens senare skede kan patienten sluta äta helt. Dels på grund av sväljningssvårigheter, dels på grund av att patienten inte längre känner någon hunger eller törst. På grund av patientens avancerade demens kan komplexa beslutssituationer kring enteral nutrition uppstå där anhöriga och sjuksköterskor deltar. Syftet med studien var att beskriva anhörigas och sjuksköterskors upplevelser av beslutsprocessen kring enteral nutrition till patienter med avancerad demens. En litteraturstudie gjordes och resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analyserna utmynnade i följande teman. För anhöriga: att behöva kunskap, att vara delaktig vid beslut och att leva med beslutet. För sjuksköterskor: att vara en del av teamet, att vägleda de anhöriga och att bli emotionellt påverkad. Resultatet visar att anhöriga behöver mer kunskap om för- och nackdelar med enteral nutrition vid avancerad demens samt vägledning av sjuksköterskan för att lättare känna delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienten. Sjuksköterskor som har tillräcklig kunskap om enteral nutrition vid avancerad demens samt känner sig som en del av teamet vid beslut har lättare att vägleda och stötta de anhöriga i beslutsprocessen. Vidare forskning kring anhörigas och sjuksköterskors delaktighet vid beslut om enteral nutrition till patienter med avancerad demens behövs för att kunna ge en god personcentrerad omvårdnad och minska patientens lidande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)