Från ord till verklighet : Medarbetares meningsskapande utifrån och kommunikation om styrdokument

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrån ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skäl att ifrågasätta hur väl de fungerar i praktiken. Det föreligger svårigheter när samtliga organisationsmedlemmar på alla organisatoriska nivåer ska skapa förståelse runt samma innehåll.       Under 2011 infördes en nationell värdegrund för äldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och värdegrund inom äldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie är detta arbete men studien avgränsas till det innehåll som gäller bemötande. Detta område är särskilt intressant då begreppet bemötande kan ha olika innebörd för olika personer samt beroende på kontexten. Studien undersöker därför medarbetarnas förståelse av innehållet i styrdokument och hur förståelsen översätts i arbetet.       I uppsatsen presenteras teori beträffande styrdokument, ledarskap, organisationslärande, sensemaking och organisationskultur. Viktiga poänger i detta kapitel är: Att styrdokument måste konkretiseras för att kunna användas. Att ledarskap allt mer handlar om kommunikation och att förmedla idéer och värderingar. Att lärande är en social konstruktionsprocess och att kunskap är subjektiv. Att organisationskultur är gemensamma föreställningar, skapade genom kommunikation. Att sensemaking är en ofullständig process i vilken människor ständigt försöker förstå sin omvärld.    Undersökningen genomfördes som en fallstudie på ett vårdboende i Karlstad kommun. Tio medarbetare samt enhetschefen intervjuades. Intervjuerna med medarbetarna utgick ifrån förutbestämda teman vilka var Bemötande, Styrdokument, Ledarskap, kultur och lärande, samt bakgrundsfrågor. Dessutom diskuterades vissa citat ur styrdokument under intervjuerna.       På vårdboendet har medarbetarna arbetat mycket med organisationens styrdokument. Trots det visar resultatet från intervjuerna på att majoriteten av respondenterna var osäkra på innehållet i styrdokument. De har svårt att uttrycka sin förståelse vilket kan bero på att den är implicit kunskap. Istället uppgav de att de lärde sig av varandra eller att de arbetade efter sunt förnuft. Styrdokumenten kändes långt borta i det vardagliga arbetet och respondenterna verkar ha ersatt dem med en gemensam förståelse om hur      4   deras arbete ska utföras. Dock säger flera att styrdokument kan fungera som ett verktyg för reflektion vilket innebär att styrdokumenten ändå är en faktor vid skapandet av den förståelsen. I denna process har enhetschefen vid det undersökta vårdboendet en viktig roll.       Slutsatsen blir att medarbetarnas förståelse för styrdokument är indirekt och i hög grad beroende av organisationskultur och kommunikation med enhetschefen. Implementeringen eller översättningen sker via den gemensamma förståelsen, det vill säga genom till exempel APT och samtal.