Komfort- och energianalys vid installation av markiser på Högskolans i Gävle glasfasader : Mätningar och IDA ICE-simuleringar

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik; Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik

Sammanfattning: Högskolan i Gävle planerar att installera solavskärmande markiser på entréhallarnas sydliga glasade fasader. Sedan uppbyggnad har entrébyggnaden som inkluderar ”Rävhallen” och ”Fårhallen” lidit av bristfällig termisk inomhuskomfort på grund av värmeläckage och överhettning orsakade av fasadernas fönsterpartier. Detta examensarbete gjordes i syfte att via mätningar undersöka den termiska inomhuskomforten i Högskolans i Gävle entréhallar. Arbetet syftade också till att årssimulera och analysera årlig energiförbrukning och termisk inomhuskomfort innan och efter installationen av solavskärmande markiser på byggnadens glasfasader, i simuleringsprogrammet IDA ICE. En komfortundersökning gjordes genom att mäta termisk komfort och inomhustemperaruter under två tillfällen i april månad. Mätningarna gjordes under en molnig dag och en solig dag vid samma utomhustemperatur, för att undersöka solinstrålningens inverkan på byggnadens termiska komfort och inomhustemperaturer. Komfortundersökningen visade att den termiska komforten i Rävhallen och Fårhallen var undermålig då överhettning uppstår vid hög solinstrålning. Nödvändiga data inför modellering och simulering insamlades genom observationer, uppskattning, beräkningar och samtal med drifttekniker vid Akademiska hus. Efter datainsamlingen konstruerades en modell i simuleringsprogrammet IDA ICE. Innan simulering validerades modellen med hjälp av tidigare uppmätta temperaturer under april månad. Sedan simulerades byggnadens energiförbrukning och termiska inomhuskomfort över ett helt år, utan markiser, och därefter med markiser. Resultatet visade att den termiska komforten förbättrades markant vid installation av markiser. Höga topptemperaturer som tidigare förekom i byggnaden minskade eftersom markiserna reducerade solinstrålningen genom fasadens fönsterpartier. Det totala årliga energibehovet ökade dock från 605 MWh till 635 MWh. Det årliga energibehovet för kyla minskade något från 3,4 MWh till 3,2 MWh. Att energiförbrukningen ökade berodde på att markiserna reducerade nyttig gratisvärme från solinstrålningen, särskilt under uppvärmningssäsong. För vidare forskning föreslås en mer effektiv styrteknik av markiserna och en mer detaljrik simuleringsmodell för att få tillförlitligare resultat. Vid tillämpning av bättre anpassad styrning av markiserna bedöms energibesparingspotentialen bli större. Slutsatsen drogs att markiser kan förbättra den termiska inomhuskomforten avsevärt, men att energiförbrukningen kan komma att öka beroende på styrteknik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)