Resurseffektiva förbättringsförslag vid leverantörsvalet för en reducerad klimatpåverkan

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Logistik- och kvalitetsutveckling

Sammanfattning: Med ett generellt ökat hållbarhetsfokus i samhället har Atlas Copco upplevt att de behövt vidareutveckla hållbarhetsarbetet i hela organisationen, vilket resulterade i att de 2021 anslöt sig till Science Based Targets initiative, samt att hållbarhet fått ett utökat fokus i företagets senaste treårsstrategi. Företagets nya ambition och målsättningar handlar om att reducera klimatpåverkan, där varje avdelning har i uppgift att finna lösningar och förbättringar för att nå dessa mål. Inköpsavdelningen har stor möjlighet att påverka inflödet av material och komponenter till Atlas Copco, framför allt genom vilka leverantörer som ska få leverera till företaget. Inköpsavdelningen önskade dock vägledning kring vart fokus bör läggas för att på ett resurseffektivt sätt bidra till företagets nya ambitiösa målsättningar. Därför, formulerades denna studies syfte till:  Syftet med studien är att identifiera samt föreslå förbättringsförslag för Atlas Copco Industritekniks leverantörsval för att effektivt bidra till minskad klimatpåverkan. För att kunna besvara studiens syfte delades studien in i tre steg. Det första steget syftade till att identifiera nuläget, både avseende hur leverantörsval går till idag och vilka resurser som nyttjas, men även leverantörsbasens karaktäristik, för att veta hur ett alternativt läge skulle kunna påverka utsläpp och klimatpåverkan. När nuläget var fastställt, identifierades i steg två möjliga förbättringar, vilka sedan i steg tre utvärderades utifrån resursåtgång och potentiell effekt avseende en reducerad klimatpåverkan. Steg tre resulterade därmed i en rekommendation avseende de mest resurseffektiva förslagen för en reducerad klimatpåverkan, för Atlas Copco Industritekniks inköpsavdelning.  För att fastställa det nuläge som undersökts i det första steget, utfördes flertalet intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsavdelning. Under intervjuerna framkom att leverantörsval idag utförs på två sätt, där det ena går ut på att välja in en ny leverantör i leverantörsbasen, medan det andra innefattar val av leverantör från den befintliga leverantörsbasen, för inköp av en komponent eller ett material. Intervjuerna gav även insyn i karaktäristiken för dagens leverantörsbas, som kan beskrivas som spridd avseende hållbarhetsmognad. I studiens andra steg genererades 25 förbättringsförslag, dels genom analys av det föregående steget, men även genom att identifiera förbättringar som presenterats i litteraturen. Som komplement till detta, utfördes även två intervjuer med externa aktörer, för att bringa klarhet i vad andra företag gör inom inköp för att nå en reducerad klimatpåverkan. Till sist, i studiens tredje och sista steg, analyserades de 25 förbättringsförslagen utifrån resursåtgång och möjlig effekt avseende reducerad klimatpåverkan, där förslagen kategoriserades till någon av de tre kategorierna; liten, medel eller stor, för respektive aspekt. Grunden till analysen var dels intervjuer med representanter från Atlas Copco och de utomstående företagen, men även dokumentinsamling samt vad som framgick i litteraturen nyttjades för att värdera förslagen. Två av förslagen kunde värderas till att ha en stor potentiell effekt, och en liten resursåtgång vilket gjorde att de kunde anses vara resurseffektiva. De två förslagen var att Övergå från flygtransport till båt- eller tågtransport samt Kravställa användning av fossilfri energi hos leverantören. Även förslag med en stor potentiell effekt, men med en större resursåtgång rekommenderades för implementering på längre sikt, och förslag med mindre effekt men också liten resursåtgång rekommenderades på kort sikt för att komma igång med arbetet mot att nå en reducerad klimatpåverkan. Förslagen har dessutom olika karaktär, både avseende tidshorisont och grad av konkretisering, vilket i denna undersökning försvårat jämförelsen mellan olika förslag. Slutligen lyfts även av författarna att resultatet bör ses som ett underlag, både inför framtida planering av utvecklingsprojekt på inköpsavdelningen, men även för att undersöka vissa förslag vidare och säkerställa resurseffektivitet samt fastställa hur de bör implementeras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)