En jämförelse mellan respiratorisk polygrafi och perifer arteriell tonometri i diagnos av obstruktiv sömnapné

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en av de vanligaste kroniska sömnsjukdomarna. Sjukdomen kännetecknas av återkommande episoder med andningsuppehåll under sömn. Detta ligger till grund för dagsömnighet och utveckling av systemsjukdomar. Det finna goda behandlingsalternativ för OSA som CPAP (continuous positive airway pressure), bettskena och kirurgi. Respiratorisk polygrafi (hädanefter presenterad som ”polygrafi”) är standardmetoden i Sverige för att diagnosticera OSA. Perifer arteriell tonometri (PAT) är en alternativ metod. Det finns olika kriterier för tolkning av polygrafi. Detta gör det svårt att jämföra studier. Svenska sömnapnéregistret (SESAR) och berörda specialitetsföreningar har därför tagit fram svenska nationella diagnoskriterier för sömnapné, SESAR-kriterierna. Syfte: Syftet med studien var att utreda om indexvärdena, AHI (apné-hypopné index) och ODI (oxygen desaturation index) överensstämmer i totalen och i olika positioner (rygg och icke-rygg) mellan PAT och polygrafi (tolkad med SESAR-kriterierna), samt att undersöka om det föreligger någon systematisk skillnad mellan dem. Material och metod: Elva patienter registrerades med polygrafi (NOX-T3) och PAT(WatchPAT) under en och samma natt. Registreringarna tolkades med SESAR kriterierna och WatchPAT scoring guidelines. Resultat: PAT visade en stark positiv korrelation med polygrafi (Spearman’s rho=0,771–0,963). Slutsats: Ingen signifikant skillnad hittades mellan PAT och polygrafi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)