"Vi är bara människor" : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares upplevelser av och förhållningssätt till empati och medkänsla i sitt profesionella yrke

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Avdelningen för socialt arbete

Sammanfattning: Tidigare forskning visar på att empati och medkänsla har en stor betydelse för det sociala arbetet men kan innebära personliga påfrestningar för den professionella socialarbetaren vilket kan leda till tillstånd som empatitrötthet, utmattning och sekundärt trauma. Utifrån dessa risker med ett empatiskt och medkännande yrke, syftar denna studie till att undersöka hur socialarbetare förhåller sig till och hanterar sina upplevelser av empati och medkänsla i sitt professionella arbete. Studien har en kvalitativ studiedesign vars empiri har inhämtas genom semi-strukturerade intervjuer med professionella socialarbetare. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktionismen. Empirin har analyserats genom en tematisk analys och därefter genom teoretiska begrepp från emotionssociologin. Vårt resultat bekräftar tidigare forskning då studiens intervjupersoner belyser empati och medkänsla som en viktig del av det sociala arbetet men även visar på att det kan innebära personliga påfrestningar. När resultatet förstås ur ett emotionssociologiskt perspektiv kan det sociala arbetet konstateras som ett emotionellt lönearbete där socialarbetaren reglerar sina emotioner utifrån vad som förväntas inom ramen för professionalitet. Professionaliteten tycks medföra emotionella förväntningar gällande uttrycket av empati och medkänsla där socialarbetaren inte endast ska ha en förmåga att uttrycka empati och medkänsla vid rätt tillfälle utan även i rätt omfattning och på rätt sätt. Resultatet visar på en utmaning där socialarbetarna beskriver hur deras känslor av empati och medkänsla varierar i styrka och ibland inte motsvarar vad som förväntas i deras yrkesroll, vilket kan förstås som yt- och djupengagemang. Det emotionella lönearbetet innebär därmed en ständig reglering av emotionernas uttryck i relation till förväntningar och situation för att uppnå ett professionellt förhållningssätt. Resultatet visar på att det emotionella lönearbetet sker genom att socialarbetarna upprätthåller strategier och förhållningssätt som exempelvis acceptans, reflektion och symboliska handlingar för att kunna leva upp till det emotionella förväntningarna som ingår i yrkesrollen. Studien belyser således komplexiteten bakom begreppen empati och medkänsla i relation till professionaliteten i det sociala arbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)