Samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförmåga hos barn i årskurs 3

Sammanfattning: Att personer med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ofta har svårt att snabl5t och korrekt benämna avbildade bokstäver, siffror, fårger och föremål i sk konfrontationsbenämningstest har konstaterats i en lång rad studier. Det man undersöker med den typen av test är således snabbhet i tillgången till ordförrådet, sk ordmobiliseringsförmåga eller lexical retrieval. Man kan även undersöka ordmobiliseringsförmåga med test som inte är bildbaserade, sk ordflödestest, där man ber personerna att inom begränsad tid säga så många ord som möjligt inom givna semantiska kategorier, t ex djur eller kroppsdelar, eller inom givna fonologiska kategorier, t ex ord som börjar med /f/ eller /a/. Man har även i studier där man använt ordflödestest sett att dyslektiska läsare har större svårigheter än matchade kontrollgrupper att mobilisera ord inom fonologiska kategorier. Det dominerande instrumentet får att undersöka ordmobilisering förefaller dock att vara olika typer av konfrontationsbenämningstest Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns signifikanta samband mellan ordmobiliseringsförmåga och läsförrnåga i en aselekterad grupp barn i årskurs 3, och hur läsformåga är relaterad till konfrontationsbenämning respektive ordflöde. Deltagama i studien testades gemensamt i helklass avseende läsförståelse och individuellt avseende ordavkodning, konfrontations benämning, ordflöde inom givna semantiska kategorier samt ordflöde inom givna fonologiska kategorier. Resultaten i denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan l) ordflöde inom givnafonologiska kategorier och förmågan att avkoda ord korrekt, och 2) ordflöde inom givna semantiska kategorier och förmågan att avkoda ord snabbt. Resultaten visade också att det inte fanns något signifikant samband mellan 3) konji-ontationsbenämning och ordavkodning, och att 4) inget av ordmobiliseringstesten korrelerade med läsförståelsetestet i denna undersökning. Slutsatsen utifrån dessa resultat blir att ordflödestest är användbara instrument vid kliniska utredningar av läsoch skrivsvårigheter, men att de ordflödestest som ingick i studien kan behöva modifieras något får att missfårstånd skall undvikas vad gäller tolkning av instruktioner och svarsresponser.