Mater semper certa est? En diskussion kring moderskapspresumtionen i svensk rätt och behovet av lagreglering rörande rättsligt moderskap.

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar rättsligt moderskap, avsaknad av reglering därom i svensk rätt, samt behovet av detsamma. Uppsatsen innehåller en deskriptiv del med en genomgång av moderskapspresumtionen i svensk rättspraxis och i biomedicinens tid, samt av moderskapspresumtionen i ett par angloamerikanska rättsordningar. I samma del behandlas även de regler som gäller barns rätt till vetskap om sitt ursprung och principen om barnets bästa. I uppsatsens analysdel, som följer på den deskriptiva delen av uppsatsen, konstaterar jag bl.a. att moderskapspresumtionen består av två led. Det första ledet innehåller grunden för själva moderskapspresumtionen, det är alltid säkert vem som är moder (till ett barn), medan det andra ledet rymmer själva moderskapspresumtionen, moder är den som föder barnet. Vid en genomgång av moderskapspresumtionen i svensk rättspraxis framkommer att, trots att det biologiska släktskapet varit utgångspunkten för fastställandet av rättsligt moderskap, det ibland ändå kan råda osäkerhet om moderskapet och att det inte alltid är säkert vem som är moder. Genom en traditionell rättsdogmatisk metod analyserar jag rättsläget och prövar sedan huruvida moderskapspresumtionen korresponderar med den verklighet i vilken den skall tillämpas. I biomedicinens tid ser vi att det inte längre är en självklarhet att det endast är det biologiska släktskapet som bör eller skall ligga till grund för rättsligt moderskap. Vid sidan om att det biologiska släktskapet läggs till grund för rättsligt moderskap, öppnas nu också möjlighet för att andra grunder, såsom genetiskt släktskap, skulle kunna komma att konstituera detsamma. Som en följd av detta uppstår en osäkerhet om på vilken grund rättsligt moderskap bör eller skall vila. Det är inte alltid längre säkert vem som skall anses som moder i rättslig bemärkelse och grunden för själva moderskapspresumtionen, det är alltid säkert vem som är moder, kan ifrågasättas. Den ideologiska grunden, att det alltid är säkert vem som är moder, är förändrad. Det måste därför för barnets bästa införas regler kring fastställande och hävande av rättsligt moderskap. Rätten för barn till vetskap om sitt ursprung skulle förmodligen stärkas om sådana regler infördes, då möjligheten att pröva moderskapet aldrig skulle kunna komma att ifrågasättas.