PNR-system i Europa? En studie av direktivsförslaget om ett EU PNR-system utifrån ett integritetsperpektiv

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Författare: Seyde Bunymen; [2012-02-17]

Nyckelord: Europarätt;

Sammanfattning: I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år. Under denna period får PNR-uppgifterna användas som grund för skapandet av bedömningskriterier, vilka flygpassagerare ska matchas mot. PNR-uppgifterna får också överföras mellan medlemsstaterna. Ibland får uppgifterna även överföras till ett tredje land. Samtliga passagerare som flyger mellan en medlemsstat och EU ska få sina PNR-uppgifter överförda till den aktuella myndigheten. Förslaget medför således en systematisk insamling, lagring och användning av information som kan vara av mer eller mindre privat karaktär. I uppsatsen redogörs det för den enskildes rätt till skydd för privatlivet, såsom den skyddas i EU:s juridiskt bindande stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheterna. Utifrån rättsläget bedöms därefter PNR-förslaget. Eftersom förslaget i nuläget förhandlas i EU går det inte att med säkerhet avgöra dess slutgiltiga utformning. En tillämpning av rättsläget tyder dock på att PNR-förslaget, främst avseende omfattningen och användningen, inskränker den enskildes rätt till skydd för privatlivet. En legitimering av förslaget kan sannolikt inte göras. PNR-förslaget syftar till att öka säkerheten inom EU, vilket visserligen är ett legitimt syfte. Förslaget är dock otydligt och ger inga klara riktlinjer på hur PNR-uppgifter ska användas, varför det blir svårt för medlemsstaterna att veta hur dess bestämmelser ska tillämpas. Dessutom är det inte klarlagt att ett PNR-system är nödvändigt för att uppnå syftet med att bekämpa terrorism och allvarlig brottslighet. Det är slutligen inte heller troligt att åtgärderna som medges i förslaget kommer att bedömas som proportionerliga, då det torde finnas alternativa åtgärder som är mindre långtgående till hands.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)