I demokratins tjänst: Makt- och rollförändring mellan yrkespolitiker och högre tjänstemän i svenska kommuner

Sammanfattning: De senaste åren har det skett en stor omsättning av högre kommunala chefer. En del kan förklaras med pensionsavgångar, men en del har med något annat att göra. Tidigare undersökningar och forskning pekar på att vi har en kommunal tjänstemannaorganisation och politik i förändring, där trycket har ökat på både politiker och tjänstemän. En av riktningarna går mot en ökad politisk professionalisering och centralisering. Uppsatsen syftar till att undersöka om den ökade politiska förändringen upplevs ha någon påverkan på kommunala chefstjänstemäns mandat och ansvarsområde samt förklara hur samspelet och maktförskjutningen mellan den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen konstrueras: Att förklara vad som händer i relationen mellan kommunpolitiker och kommuntjänstemän när omvärlden förändras och ställer nya krav på såväl politisk ledning som kommunal förvaltning. Sju stycken högre chefstjänstemän inom kommunal förvaltning har intervjuats för att undersöka om de upplever att den politiska styrningen har ändrats de senaste åren, i takt med att den professionaliserats, samt för att undersöka hur deras arbetssituation och yrkesroll påverkas av den pågående kommunala utvecklingen. Det empiriska materialet har analyserats mot bakgrund av idéhistorikern Michel Foucault teorier om myndighetsstyrning, sociologen Jürgen Habermas diskurs om styrning, normer och medborgarskap samt sociologen Norbert Elias teoribildning om hur grupper konstruerar sin maktlegitimitet. Analysen indikerar att en ny maktfördelning äger rum mellan politiker och tjänstemän. Till grund för detta ligger ett ökat inflytande från såväl överkommunala myndigheter som allmänheten, vilket påverkar den kommunala förvaltningen. Detta har gjort att pressen på de bägge grupperna har blivit starkare och att de hårdare måste arbeta för att legitimera sitt uppdrag.