Energiberäkning i byggbranschen: Omvandla hantverkarens enkelhet till högklassig arbetsrutin

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: Byggentreprenörer i Sverige har mål att bygga enligt energikrav som byggbranschen har satt för projektet. Energikraven grundar sig på beställarens och entreprenörens interna miljömål/strategier för sina projekt samt för att klara dom nationella energikrav för nybyggnation som bl.a. Boverkets byggregler anger. Ansvaret för byggnadens energibalans ligger olika beroende på vilken entreprenadform projektet har. Vid totalentreprenad har byggentreprenören ansvaret för projekteringen och därmed ansvar att byggnaden bör klara energikraven. Vid en general- och utförandeentreprenad ska entreprenören endast bygga efter beställarens projektering och har därmed inte det teoretiska ansvaret för att energikraven hålls. Men i praktiken har entreprenören ansvar för energibalansen genom att denne måste utföra entreprenaden korrekt enligt bygghandlingarna. För att hantera detta krav genomför byggentreprenören energiberäkningar genom arbetsrutiner som kan vara företagsunika. Med anledningen till detta har en intervjustudie gjort på fem svenska byggentreprenörer för att identifiera hur deras arbetsrutin för energiberäkningar ser ut, samt vilka tekniska verktyg som används. Baserat på den informationen och ett samarbete med handledare på Peab Sverige AB har en ny arbetsrutin tagits fram för deras energiberäkning.
Resultatet från intervjuerna med byggentreprenörerna visar skillnader jämtemot varandra i hur mycket av arbetet som görs internt av projektorganisationen. För vissa delar av arbetsrutinen kan en konsult anställas för att utföra arbetet. Detta beror på tidsbrist, okunskap inom området som kan bero på dåligt utformad arbetsrutin. Likheterna är att alla sammanställer en indatalista med alla parametrar av huset som påverkar energibalansen; in och utflödet av energi, som används vid energiberäkningen av huset. Beräkningen görs ett simuleringsprogram, på svenska marknaden används främst IDA-ICE och VIP-energi, som simulerar ett års brukning av byggnaden. Resultatet av intervjuerna visade att en väl utformad arbetsrutin kan öka den egna kontrollen av energiberäkningen utformades en ny arbetsrutin stött på den information som intervjuerna givit. Målet med arbetsrutinen var att förenkla samarbetet mellan de olika funktionerna i projektet för att samla den kunskap som krävs samt spara tid. Två tekniska verktyg skapades som ska användas under arbetsrutinen för att göra arbetet mer standardiserat och därmed kontrollerbart. En indatamall där all indata samlas och erbjuder överskådlighet över projektets olika projekteringsfaser samt en manual för hur 3D-modeller ska ritas och vilken information som är viktig för beräkningen.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)