Prognostisering av efterfrågan : En fallstudie på Getinge Disinfection AB

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO)

Sammanfattning: Bakgrund: För företag är logistikverksamheten ett område som är av stor betydelse för lönsamheten. Lönsamheten förbättras genom att öka antingen vinstmarginalen eller kapitalomsättningshastigheten, där det senare kan erhållas genom att minska lager-nivåerna. Lager leder till ett antal kostnader, bland annat kapitalbindning. En viktig faktor inom lagerstyrningen är prognoser. Företag använder prognoser för att uppskatta produkternas framtida efterfråga i syfte att planera sin verksamhet. Då prognoser sällan stämmer mot verkligt utfall uppstår en osäkerhet. I lagerstyrningen täcks osäkerheten upp genom användning av säkerhetslager, som baseras på prognosmodellers avvikelser samt efterfrågevariationen. Därmed kan en förbättring av prognosarbetet minska kapitalbindningen, eftersom säkerhetslagernivån kan sänkas vid en reducering av osäkerheten. Syfte: Som ett led i fallföretagets eget arbete mot minskad kapitalbindning i säkerhets-lagret är syftet med studien att testa vilka prognosavvikelser olika prognosmodeller ger för Getinges komponenter i produktfamilj 46. Vidare är syftet att analysera vad som ligger till grund för prognosmodellernas utfall utifrån komponenternas olika efterfråge-strukturer. Slutsats: Studiens resultat visar vilka prognosavvikelser de utvalda prognosmodellerna genererar för komponenterna i Getinges produktfamilj 46. Författarna konstaterar att exponentiell utjämning är den prognosmodell som ger lägst prognosavvikelser gentemot verklig efterfråga. Anledningen beror på prognosmodellens utformning där närliggande och färskare information viktas högre än äldre data. Vidare visar studiens resultat att komponenternas efterfrågestruktur påverkar prognosmodellernas avvikelser. Komponenter med hög efterfrågad kvantitet, hög efterfrågefrekvens samt låg variation i efterfrågan bidrar till minskade prognosavvikelser. Detta gör att författarna kan bekräfta befintlig teori rörande hur produkters efterfrågestruktur påverkar prognosmodellers träffsäkerhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)