Språkliga möjligheter: Elevers erfarenheter av att bli till i skolans ram, en multimodal intervjustudie

Sammanfattning: Maier, Susanna (2016). Språkliga möjligheter, Elevers erfarenheter av att bli till i skolans ram, en multimodal intervjustudie (Linguistic possibilitys, Pupils experiences of self confirmation in the context of school, a multimodal interview study) Specialpedagog-programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet i detta examensarbete är hur estetiska lärprocesser och ett vidgat språkbegrepp används och utnyttjas i elevers kunskapande i grundskolan så att elevers olika vägar till kunskapande kan tas till vara.Syftet med studien är att få ta del av hur gymnasielever på estetiska programmet upplever att deras identitet, förmåga och särskilda kompetens mötts och utnyttjats (använts) i kunskapandet i deras tidigare skolgång. I läroplanen står ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket, 2011, s 9). Hur upplever elever att skolan mött deras olika teckenskapande kompetenser i deras lärprocesser?Den teoretiska ramen för examensarbetet spänner över en rad olika teorier kring bland annat identitet, estetiska lärprocesser, kunskap och bedömning, inkludering och demokrati. I grunden hålls den teoretiska ramen samman av den socialsemiotiska teorin som behandlar frågor kring hur människor använder sig av semiotiska tecken och texter i ett socialt sammanhang.Undersökningen har en narrativ ansats där elevers berättelser har vuxit fram dels genom intervjuer, men även genom en gestaltningsuppgift kring frågan om vem man kan bli som elev i skolan. Metodvalet i undersökningen styrs delvis av teoriramen där den estetiska lärprocessen används som ett verktyg i berättelsernas tillblivelse.Resultat och analys visar att skolan domineras av en bedömningskontext, både i det kunskapande arbetet och i det sociala sammanhanget. Denna bedömningskontext har en stark påverkan på vem man blir som elev i skolans ram. Elevernas berättelser vittnar om att möten med de andra eleverna och hur man förhåller sig i relation till dessa möten, är viktiga för elevers känsla av sammanhang och därmed i deras kunskapande processer. Det framkommer att skolans kunskapssyn av eleverna uppfattas som att kunskap är något utifrån kommande och formaliserat. Vidare framkommer det, i de intervjuade elevernas berättelser, att estetiska uttrycksformer som kunskapande processer, inte värdesatts i någon större utsträckning under deras tid på grundskolan, utan att de skriftspråkliga uttrycksformerna nästan alltid värderats högre enligt elevernas upplevelse. I ett av elevernas gestaltningsarbeten visas skolan som en ogenomtränglig yta av skrivna texter, både vad gäller de texter som styr skolans innehåll och de texter som visar elevers kunskapsproduktion. I elevernas berättelser framkommer även att de upplevt att lärares kompetens i att använda andra språkliga resurser än de skriftspråkliga varit bristfälliga.Arbetets mål har inte varit att komma fram till någon tydlig konklusion, utan snarare att lyfta fram några elevers perspektiv på vad det kan innebära att bli elev i skolans ram. En slutsats är dock att det är viktigt att forskningen ger utrymme för elevers perspektiv och upplevelser kring vad det kan innebära att vara elev i skolan.En specialpedagogisk implikation är att skolsystemet, där de estetiska uttrycksformerna får en större viktighetsgrad och används med mer kompetens från lärarkåren, kan bidra till att skapa en mer inkluderande lärmiljö för fler elever.Nyckelord: estetiska lärprocesser, identitet, inkludering, kunskapssyn, multimodal narration, socialsemiotik