Mutor och bestickning - en kritisk granskning av svensk lagstiftning och skyddet mot korruption

Sammanfattning: Korruption har traditionellt sett inte uppfattats som ett stort problem i Sverige. På senare år har det dock inträffat en rad mut- och bestickningsfall, vilket ökat medvetenheten om att det är ett problem även i Sverige. Samhällsklimatet rör sig mot en situation där den egna framgången premieras framför solidaritet och inställningen att allt kan köpas för pengar öppnar dörren för ett ökat användande av mutor. Det befaras även att den organiserade brottsligheten skall etablera korruption som en metod för att uppnå vinning. Det finns därmed all anledning att uppmärksamma problematiken kring korruption och den lagstiftning som finns på området. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att utreda och analysera de problem som kan kopplas till korruptionsbrottslighet och den strafflagstiftning som finns på området för att öka kunskapen om hur rättssystemet skall komma till rätta med den här typen av brottslighet. En av de frågor som måste besvaras inom ramen för uppsatsen är var gränsen går för vad som utgör en otillbörlig förmån, då det annars är svårt att fastställa när en straffbar handling har begåtts. Lagtexten ger föga ledning, varför det även sker en redogörelse av vad som tagits fasta på i förarbeten och praxis. Utifrån den redogörelsen kan konstateras att det är svårt att dra några säkra slutsatser om var den straffbara gränsen går. Vid sidan av de repressiva åtgärderna krävs även ett preventivt arbete för att komma till rätta med mutor och bestickning. Det innebär att uppsatsen också ger en inblick i det förebyggande arbete som sker och vilket ansvar myndigheter och näringsliv har att förebygga ett givande och tagande av mutor. En annan viktig del i arbetet mot korruption är att det brottsutredande arbetet fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utredningar om mutbrott och bestickning får ofta läggas ner i brist på bevis, då det delvis är svårt att följa pengar in i en muthärva. Detta har lett till ett efterfrågande av en metod där åklagaren kan få den misstänkte att medverka i utredningen, för att på så sätt få fram avgörande uppgifter. Uppsatsen behandlar därför även om det kan vara möjligt att införa ett system med straffrabatter för att underlätta i utredningarna och därmed öka lagföringen av mutbrott och bestickning. Slutsatserna av uppsatsen är att det krävs en förändrad lagstiftning, då dagens lagstiftning inte kan anses vare sig rättssäker eller effektiv. Genom att arbeta fram en fungerande lagstiftning, där otillbörlighetsrekvisitet får en tydligare definition, kommer rättssystemets möjligheter att komma till rätta med mutor och bestickning bli betydligt bättre. För att rättssystemet fullt ut skall kunna förebygga och bekämpa korruption krävs vidare att myndigheter och näringsliv tar ett stort ansvar i det brottsförebyggande arbetet och att det införs nya metoder i det brottsutredande arbetet. Det erfordras således en förändring och effektivisering på olika stadier i processen för att få ett tillfredsställande resultat.