Konstitutionell design, folklig mobilisering och demokratisk konsolidering: En fallstudie om Ukrainas uppgång i demokratiutveckling år 2004 till 2009

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker vi den demokratiska utvecklingen i Ukraina. Vi fokuserar på den tidsperiod som kännetecknas av mest markant uppgång i demokratin, åren 2004-2009, men gör också nedslag i landets historia från tiden innan självständigheten och framåt. Under hela tidsperioden från självständighet kännetecknas demokratiutvecklingen av fluktuationer, ständiga uppgångar för demokratin följt av bakslag. Vi använder huvudsakligen tre begrepp, konstitutionell design, folklig mobilisering och demokratisk konsolidering för att beskriva och analysera utvecklingen. Uppsatsens syfte är att undersöka om de teoretiska begreppen konstitutionell design folklig mobilisering och demokratisk konsolidering kan appliceras i förklaringen av Ukrainas uppgång i den demokratiutveckling som var år 2004 till 2009. De frågeställningar arbetet belyser är: Vad kännetecknar Ukrainas konstitutionella design vid tidpunkten för den demokratiska uppgången 2004 och vilken betydelse kan den antas ha haft för uppgången? Vad kännetecknar den folkliga mobilisering som genomfördes vid olika tidpunkter under åren före 2004 och under året 2004 och vilken betydelse kan de antas ha haft för utvecklingen? Visar Ukrainas demokratiutveckling tiden efter uppgången, 2004-2009, på en konsolidering av demokratin, dvs kan begreppet demokratisk konsolidering appliceras? Resultaten visar att den folkliga mobilisering som skedde i landet vid tiden före och under 2004 bidrog till att en ny, demokratigynnande, konstitutionell design infördes. En avgörande faktor var konstitutionens struktur som bland annat kännetecknades av att parlamentets ställning i relation till presidenten stärktes. Den nya konstitutionen tillämpades från 2006 och under de påföljande åren utvecklas demokratin i positiv riktning. Åren efter 2009 kännetecknas istället av bakslag i demokratiutvecklingen vilket visar att konsolideringsprocessen inte fullbordats. De teoretiska begreppen folklig mobilisering och konstitutionell design som prövas i studien kan alltså appliceras på dessa delar av Ukrainas demokratiutveckling medan demokratisk konsolidering är mer tveksamt. De faktorer som ligger till grund för demokratimätningarna i studien tydliggör centrala aspekter av demokrati. Andra aspekter, inte minst kulturella arv, generationsfrågor med mera kan också antas ha betydelse. Dessa går dock utanför studiens avgränsningar.