Jobba jäm(n)t? - föräldraförsäkringen och arbetstidslagen som rättsliga jämställdhetsverktyg

Sammanfattning: I samhällsdebatten talas det ofta om jämställdhet i arbetslivet och om jämställdhet i familjen. Den här uppsatsen gör en ansats att förena de två perspektiven. Jobba jäm(n)t? – uppsatsens titel – är en anspelning på frågeställningar om ett jämställt arbetsliv men är även en kritisk ingång till om det generella arbetstidsmått vi har i Sverige idag är det optimala och hur det påverkar jämställdheten. Och inte minst: vilka är det som jobbar jämt? Hur förhåller sig fördelningen mellan förvärvsarbete och obetalt hemarbete hos män och kvinnor? Uppsatsen tar avstamp i arbetstidsfrågans historiska kontext för att vidare utforska mäns och kvinnors arbetstid och könsuppdelning på arbetsmarknaden och dessa faktorer påverkar lön, pension och fördelning av hushållsarbetet och ansvar för omsorg av barnen. Mäns och kvinnors tidsanvändning och villkor på arbetsmarknaden och i hemmen skiljer sig åt, efter att de har blivit föräldrar. Småbarnspappor är den grupp i samhället som arbetar mest övertid medan småbarnsmammor deltidsarbetar i hög utsträckning. Trots lagstiftarens ambitioner om ett gemensamt ansvar i föräldraskapet visar statistik att vi befinner oss långt från den målsättningen idag, sett till uttag i föräldraförsäkringen. Kvinnors lägre arbetstidsmått och lägre löner påverkar såväl den sjukpenninggrundande inkomsten, framtida pension som karriärmöjligheter. Uppsatsen berör även gällande diskrimineringslagstiftning och kommer fram till att det är en nödvändigt, men inte tillräckligt arbetsrättsligt komplement till de missgynnandesituationer som ofta drabbar främst kvinnor. Så länge arbetsgivare har anledning att anta att det är kvinnor som är den grupp i samhället som är borta mest från jobbet, genom föräldraledighet och deltidsarbete kommer diskrimineringssituationer att uppstå. Studien handlar om arbetstidsförkortning och individualiserad föräldraförsäkring som två möjliga rättsliga jämställdhetsverktyg. Reformerna presenteras och granskas var och en för sig och diskuteras därefter gemensamt. I slutsatsen visas att arbetstidsförkortning inte per automatik leder till ökad jämställdhet. Inte heller är delad föräldraförsäkring, där ledigheten delas lika mellan båda föräldrarna utan möjlighet att överlåta dagar, är en garanti för livslångt jämlikhet i parförhållandena. Sammantaget finns det ändå en hel del som talar för att dessa båda reformer tillsammans skapar förutsättningar för män och kvinnor att leva jämställt. I familjelivet får båda föräldrarna större möjlighet att tillbringa tid med barn och ägna sig åt hemarbete. På arbetsmarknaden förutsätts inte längre en situation där män är de mest tillgängliga på jobbet och att kvinnors huvudsakliga ansvar vilar i hemmet.