Upplev vattnet : ett gestaltningsförslag för ett strandstråk i Motala

Sammanfattning: Allmän parkmark längs vattnet är rekreativt värdefulla ytor som riskerar bli privatiserade vid en stadsförtätning. Genom att hålla stadsnära platser vid sjöar och vattendrag tillgängliga för allmänheten ges en möjlighet till utemiljöer med god livskvalitet. Vattnet har höga rekreativa värden, liksom varje plats är unik, med olika förutsättningar och kvaliteter. Det är därför högst relevant att utvecklingen av befintlig parkmark längs strandlinjen görs platsspecifik samt på ett hållbart sätt för att bidra till en hälsofrämjande närmiljö för invånarna. Detta är något som landskapsarkitekter har förmånen att påverka och bidra till. Syftet med examensarbetet är att genom gestaltning utforska hur ett strandstråk i Motala kan utformas för att förhöja stråkets rekreativa värden. Motala, som ligger vid Vättern (en sjö med klart vatten), har stor potential att bidra med attraktiva utemiljöer för stadens invånare. Projektområdet, strandstråket, är avgränsat till att innefatta ett stråk i befintlig parkmark, centralt beläget längs södra sidan om Motalaviken. Strandstråket är i stort behov av att omgestaltas då dess befintliga skick är nedgånget samt då det ligger i anslutning till ett mindre industriområde som planeras få ny markanvändning (blandat bostadsområde). För att undersöka hur utvecklingen av strandstråket kan säkerställas som hållbar landskapsarkitektur tillämpades modellen trivalent design (från litteratur av Ian Thompson) som bygger på ekologiska, sociala och estetiska aspekter. Fokus gavs åt de sociala och estetiska faktorerna (som går "hand i hand") då detta är ett stadsrum för invånarna som är centralt beläget. För att få större förståelse för strandstråket med dess förutsättningar och specifika värden studerades dokument såsom ”ÖP-06: Motala möter framtiden” och planprogrammet ”Motalavikens södra strand”. Platsbesök som innefattade inventering och analyser visar på kvaliteter, såsom värdefulla utblickar och siktlinjer, men också på brister, där bland annat stora slyuppslag skymmer potentiell vattennära kontakt samt att strandtråket saknar målpunkter. ”Gröningen strandpromenad” i Helsingborg och ”Växjösjöns strandpromenad” i Växjö undersöktes som referensprojekt för att få inspiration till hur allmänna platser längs vattnet praktiskt kan gestaltas. Utifrån dokumentstudie tillsammans med platsbesöken togs ett koncept fram för att ge inspiration (som tar vara på och återkopplar till strandstråkets karaktär). Ett program utvecklades utifrån konceptet som gav tydliga ramar under skissarbetet. Det gestaltade förslaget innehåller ytor för förutbestämd och spontan aktivitet, möjlighet till bad liksom sol- och utsiktsplatser, bevarad och tillförd vegetation, samt ett återkommande element i form av en stiliserad kulle som sammanbinder strandstråkets tre delar. Strandstråket ges en stark och tydlig identitet genom sammanhängande färg, material och växtarter. Resultatet visar på hur en specifik plats längs strandlinjen kan gestaltas för att ta vara på dess läge i vattennära kontakt och stärkas som rekreativ för att öka människors livskvalitet. Min förhoppning är att examensarbetet kan användas av landskapsarkitekter och andra professioner inom stadsutveckling som inspiration för utveckling av parkmark.