Manliga och kvinnliga vårdnadshavares kommunikation med sitt barn : Undersökning av talspråksmiljön hos barn i åldrarna 12–30 månader med LENA™

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Blom Johansson: Logopedi; Uppsala universitet/Blom Johansson: Logopedi; Uppsala universitet/Blom Johansson: Logopedi

Sammanfattning: The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)