Stigande havsnivåer - vilken hänsyn tas till översvämningsrisken vid fastighetsbildning och plan- och byggärenden?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Fastighetsvetenskap

Sammanfattning: Havsnivån stiger till följd av den globala uppvärmningen. Fastigheter kommer att drabbas av översvämningar och stora fastighetsvärden kommer att påverkas. Länsförsäkringar beslutade 2018 att sluta försäkra nybyggnation av bostäder inom områden som löper risk för översvämning där länsstyrelsen har avrått från byggnation. Flera kommuner planerar för skydd av befintlig bebyggelse, men examensarbetet ämnar att utreda hur ny olämplig bebyggelse och fastighetsbildning kan förhindras. Studiens syfte är att utreda vilken hänsyn som tas till stigande havsnivåer vid fastighetsbildning och plan- och byggärenden. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats som behandlar lantmäterimyndigheternas, kommunernas och länsstyrelsernas arbete, ansvar och syn på problematiken. För att besvara studiens frågeställningar tillämpades en kvalitativ metod där bland annat en intervjustudie och en e-postundersökning genomfördes. Problematiken med stigande havsnivåer är som störst i Skåne varför intervjustudien avgränsades till skånska kustkommuner. Intervjuer hölls med sju kommuner, Länsstyrelsen Skåne och Lantmäteriet. Tjänstepersoner med olika roller såsom planchefer och förrättningslantmätare representerade kommunerna vid intervjuerna. Undersökningen visar att kommunerna anser att de med dagens plan- och bygglagstiftning vid ny detaljplaneläggning och vid förhandsbesked och bygglov utanför detaljplan har goda möjligheter att beakta risk för översvämning. Inom äldre detaljplaner kan dock problem uppstå då det med dagens lagstiftning saknas möjlighet att avslå en bygglovsansökan på grund av risk för översvämning. Ingen kommun som har deltagit i studien har ännu valt att upphäva eller ändra äldre detaljplaner inom områden som löper risk för översvämning, för att på detta sätt förhindra ny bebyggelse i området. Undersökningen visar vidare att äldre detaljplaner med outnyttjade byggrätter inom områden med risk för översvämning är få. Flertalet kommuner påtalade att det är resurskrävande att upphäva eller ändra detaljplaner och att konsekvenserna av det kan bli stora. Samtliga kustnära statliga och kommunala lantmäterikontor tillfrågades om de diskuterat ifall stigande havsnivåer och översvämningsrisk kan användas som grund för att neka en fastighetsbildningsåtgärd. En övervägande majoritet angav att frågan aldrig har diskuterats och poängterade att det ofta är kommunen som bedömer lämpligheten av byggnaden. Vid intervjuer med förrättningslantmätare diskuterades lantmäterimyndigheternas möjligheter och ansvar att beakta stigande havsnivåer vid fastighetsbildning. Teoretiskt sett är det möjligt att beakta risken för översvämning vid fastighetsbildning eftersom 3 kap. FBL är en ramlagstiftning där tolkningen av lagen förändras med samhällets utveckling. En bostadsfastighet torde inte kunna anses vara varaktigt lämpad för sitt ändamål enligt 3 kap. 1 § FBL om fastigheten riskerar att bli översvämmad och därmed inte kommer kunna användas i enlighet med sitt ändamål. Det är dock i praktiken aldrig förrättningslantmätaren som gör bedömningen av markens lämplighet för bostäder. Markens lämplighet prövas i detaljplan, förhandsbesked och bygglov varför det blir kommunen som gör en stor del av lämplighetsbedömningen. I nya detaljplaner och i beslut om förhandsbesked och bygglov är kommuner skyldiga enligt lag att beakta risken för översvämningar. Av undersökningen framkom det att lantmäterimyndigheternas möjlighet att ta hänsyn till översvämningsrisk återfinns i deras samrådsskyldighet och möjligheten att förelägga sökande att ansöka om förhandsbesked samt genom det ansvar förrättningslantmätaren enligt 3 kap. 2 § FBL har att förhålla sig till gällande detaljplan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)