"ATT INTE LÅTA DET MÄRKAS” EN KVALITATIV STUDIE OM HUR TRANSPERSONER MED AUTISM PÅVERKAS AV NORMER KRING KÖNSIDENTITET OCH FUNKTION I LIVET OCH VÅRDEN

Sammanfattning: Forskning visar på överrepresentation av transpersoner med autism. Både transpersoner och personer med autism har en ökad sårbarhet för psykisk ohälsa. Det finns ytterst få studier där dessa personer får komma till tals och berätta hur de upplever att det är att leva med två normbrytande identiteter. Syfte med denna studien är att undersöka hur transpersoner med autism upplever normer kring könsidentitet och funktion samt hur dessa normer påverkar deras tillgång till vård. Studien har gjorts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. I genomförandet av studien har sex transpersoner med autism intervjuats under semi-strukturerade former. Goffmans teori om stigma har använts för att analysera empirin. Resultatet pekar på att informanterna generellt påverkas mer negativt av att bryta mot normer kring könsidentitet än normer kring funktion, framförallt i kontakt med vården. En vanlig strategi är att dölja sina stigman. Ibland genom att dölja båda sina minoritetsidentiteter och ibland bara en av dem. Deltagarna i studien har svårare att tillgodogöra sig stärkande sammanhang med andra HBTQ-personer utifrån autismspecifika svårigheter. De möter ett flertal barriärer i kontakt med vården utifrån sina minoritetsidentiteter. Att man har autism är sällan något som det pratas om i vården eller privat. Informanterna söker trots detta oftast vård. Sammanfattningsvis behövs det mer trans- och autismkompetens i vården. Vårdpersonal behöver uppmärksamma behov av anpassning - likaså HBTQ- organisationer. Det vore gynnsamt att erbjuda sammanhang där man, utan förbehåll, får utrymme att både vara trans och ha autism.