Upplysningskrav beträffande nedskrivningstest : En komparativ studie av IAS 36 p. 134 mellan företag i Kina, Storbritannien och Tyskland

Sammanfattning: Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. Detta gäller även IFRS, som sedan 1januari 2005 är obligatorisk för samtliga noterade bolag i EUs medlemsstater. IFRS är populärtäven utanför EU och är obligatoriskt eller frivilligt i uppemot 120 länder världen över. Kritikförekommer dock, som primärt är fokuserad på regelverkens förmåga att uppnå sitt huvudsakligasyfte; att skapa harmonisering. Då det snart är 10 år sedan IFRS blev obligatoriskt i EU ligger deti tiden att utvärdera harmoniseringen, vilket denna uppsats har som målsättning att göra. Fokusläggs på IFRS-punkten IAS 36 p. 134 som reglerar nedskrivningstest och mer specifiktredovisning av goodwill. Goodwill är i sig ett omdiskuterat redovisningsområde där mångastämmor uttrycker olika åsikter, vilket alltså gör punkten intressant vid undersökning avharmonisering; harmonisering torde vara svårast att uppnå i turbulenta forum.I uppsatsen utvärderas harmoniseringen genom jämförelse mellan goodwillredovisning i ländersom har olika redovisningstraditioner. Tyskland representerar den kontinentalaredovisningstraditionen, Storbritannien representerar den anglosaxiska och Kina undersöks pågrund av att landet inte har någon av dessa traditioner. Utifrån en tolkningsmodell utvärderasländernas enskilda förmåga att leva upp till IAS 36 p. 134, varefter en kvalitativ jämförelse görs.Slutligen undersöks kopplingar mellan resultatet av analyserna och ländernas respektiveredovisningstraditioner.Undersökningen resulterade i slutsatsen att IAS 36 p. 134 följs i högre grad av de två europeiskaländerna än av Kina, samt att jämförbarheten, till följd av detta, är högre mellan de europeiskaländernas redovisning. Redovisningstraditioner kunde även till stor del kopplas till utfallet, medundantag för tysk goodwillredovisning där kopplingen till den kontinentalaredovisningstraditionen var svag. I denna uppsats anses implikationen av slutsatserna vara attharmoniseringen verkligen kan infinna sig vid bruk av IFRS-standarder. I synnerhet är avvikelseni tysk goodwillredovisning från den kontinentala redovisningstraditionen en indikation påfungerande harmonisering.