Elevers upplevelse av hur matematikundervisningen anpassas utifrån deras individuella behov

Sammanfattning: Med den här studien ville vi undersöka om och hur elever upplevde att de hade fått anpassningar i matematikundervisningen samt hur anpassningarna uppfyllt deras behov. Undersökningens fokus låg på all undervisning som sker i klassrummet oavsett om anpassningarna riktade sig mot elever som är svaga eller starka i matematik. Undersökningen gjordes genom en semistrukturerad enkätstudie som besvarades av elever på fem olika skolor i Sverige. Enkäten besvarades i mitten av december 2020 av totalt 124 elever i årskurs 9. En övervägande del av eleverna upplevde att matematikundervisningen var anpassad efter deras behov, men så mycket som en sjättedel av eleverna upplevde att den inte var det. Framförallt ville eleverna få mer hjälp av lärarna, antingen i form av bättre genomgångar, förklaring på olika sätt när de inte förstår, fler lösningsmetoder eller att läraren sitter bredvid dem. Många elever önskade extramaterial i form av fler och mer utmanande uppgifter utifrån deras förmågor och behov. Elever som hade lätt för matematik kände oftare att matematikundervisningen var anpassad efter deras behov jämfört med de som hade svårt för matematik. Likaså upplevde de elever som hade positiva tankar och känslor om matematik att undervisningen var mer anpassad efter deras behov jämfört med de som hade negativa tankar och känslor om matematik. De vanligaste arbetssätten i matematikundervisningen var enligt enkätsvaren lärarledda genomgångar, enskilt elevarbete och att arbeta i par eller grupp. Det här var arbetssätt som eleverna upplevde att de lärde sig ungefär lika mycket av fastän det var dubbelt så vanligt med enskilt arbete som att arbeta i par eller grupp. När eleverna fick välja arbetssätt helt fritt var det också de här tre arbetssätten som valdes först.