Mutor ur ett civilrättsligt perspektiv

Sammanfattning: Korruption handlar om att på ett otillbörligt sätt påverka beslutsprocesser i samhället för egen eller annans vinning. Denna uppsats behandlar mutor ur ett civilrättsligt perspektiv. Bakom varje fullbordad muttransaktion mellan en givare och en tagare föreligger ett mutavtal. Denna muta kan i sig ha påverkat uppkomsten av ett annat avtal, huvudavtalet, som i sig inte är en muta men som inte hade kommit till stånd om inte mutan hade utväxlats. I dagsläget finns det ingen uttrycklig civilrättslig lag som förbjuder eller automatiskt ogiltigförklarar mutavtal eller avtal ingångna under påverkan av mutor. När Sverige 2004 anslöt sig till Europarådets civilrättsliga konvention om korruption ansågs den svenska civilrättsliga lagstiftningen uppfylla kraven utan att någon lagändring behövde genomföras. Väcker en part talan om fullgörelse av ett mutavtal ska det ex officio betraktas som ogiltigt av domstolen, enligt principen om pactum turpe. Parterna som ingått ett sådant avtal ska kunna få det ogiltigförklarat av domstol. Ett huvudavtal som har uppkommit under påverkan av mutor är inte alltid ogiltigt, men parterna har rätt att få talan om ogiltighet prövad av domstol. Ingen utomstående tredje part kan väcka talan om ogiltighet, vilket innebär att ett avtal kan förbli civilrättsligt giltigt trots av någon av parterna blivit straffrättsligt dömd. Har en fysisk person straffrättsligt blivit dömd för muta kan ändå en juridisk person tjäna på avtalen som kommit till stånd till följd av att mutan utväxlats. Detta är en insikt som är mycket intressant, inte minst ur ett korruptionsbekämpande perspektiv.