Historieundervisning i känsliga ämnen

Sammanfattning: Alla historielärare kommer någon gång att undervisa i känsliga ämnen. Varje elev har en egen uppfattning kring vad som är känsligt för dem, vilket alla lärare bör ta hänsyn till. Detta arbete kommer handla om vad forskning säger om känsligheten i historieundervisningen i Europa. Med hjälp av frågeställningen “Vad säger forskning om undervisning kring känsliga ämnen i historieundervisning i Europa?”, kommer vi ta reda på känsligheten i historieundervisningen. Vi avgränsar detta arbete till att behandla forskning som berör länder i Europa, exempelvis Ungern, Nederländerna och länder på Balkan samt Sverige. En koppling kommer även göras till vilken påverkan religion har i historieundervisningen. Vår metod kommer bestå av en systematisk sökning och en kombination av redan färdigställd forskning. Sökorden vi har använt oss av är; “history education” or “history teaching” or “history lessons” and “sensitive topics” or “sensitive subject” or “controversy”. Dessa sökord har vi använt i tre databaser; SwePub, Education Research Complete (ERC) och ERIC via EBSCO. Resultatet är indelat i tre delar; Första delen, Historiska ärr - den geografiska påverkan i historieundervisningen, här presenteras vad olika länder i Europa anser vara känsligt att undervisa om. Vi kom fram till att; i balkanområdet är det känsligt att undervisa om balkankrigen, medan i Ungern anses andra världskriget och Förintelsen vara känsliga ämnen, men slavhandeln och kolonialismen betraktas som känsliga ämnen i Nederländerna. Andra delen, Känsliga ämnen i relation till religion, här görs en presentation av vilken koppling religion har till vår frågeställning. Vi fick fram resultatet att några lärare undviker att undervisa om islam och religion eftersom man inte vill riskera konflikter i klassrummet. Vi kom även fram till att det finns unga muslimer som har en negativ inställning till undervisning om Förintelsen och judendomen. Tredje delen, Mångkulturella Sverige, här framförs en presentation av hur vår frågeställning återspeglar sig i historieämnets undervisning i klassrummen i Sverige. Bland annat fram till att elever med utländsk bakgrund hellre vill lära sig om den svenska historien än sin egen, då eleverna redan har kunskaper om sin familjs ursprungsland historia. Genom att läsa lärarintervjuer fick vi även reda på att är viktigt att lära känna sina elever och ha kunskap om deras bakgrund. I slutsats och diskussion besvarar vi vår frågeställning genom att redovisa att var man befinner sig rent geografiskt påverkar synen på vad som är känsligt att undervisa kring. Varje land har sin egen historia och detta återspeglar sig i vad som anses vara känsligt att undervisa om i klassrummen. Vår slutsats är att alla elever bär på sin egen historiekultur. Individens geografiska plats och synen på historien samt vilket sätt personen kommunicerar genom historien har en påverkan på en persons historiekultur. Människor lever tillsammans från alla världens hörn och det betyder att våra klassrum är mångkulturella samtidigt som elever bär på olika identiteter med blandade religioner.