Hembygdsföreningar och deras utmaningar inom besöksnäringen : En jämförande studie om hembygdsföreningar i Värmland

Sammanfattning: I denna studie har hembygdsföreningar studerats utifrån deras roll inom besöksnäringen. Mer specifikt har två hembygdsföreningar i Värmland jämförts med varandra. Detta för att kunna se vilka utmaningar som finns, samt på vilka sätt historia förmedlas för att locka besökare. Mitt syfte har varit att studera hembygdsföreningars utmaningar och möjligheter för att positionera sig på besöksnäringens arena med hjälp av strategier för att förmedla kulturarv. Studien bidrar då till en ökad förståelse av kulturarvsturism och hembygdsföreningar. Mina frågeställningar har grundat sig i att ta reda på hembygdsföreningars generella utmaningar inom besöksnäringen och vad som krävs för att de ska kunna bli en starkare aktör inom besöksnäringen. De har även handlat om hur hembygdsföreningar fokuserar på att locka besökare och vilka strategier som kan stärka verksamheternas utveckling. Studien tar upp viktiga begrepp som kulturarv, ekomuseum, storytelling och evenemang som är kopplade till hembygdsföreningars verksamheter. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med respondenter från hembygdsföreningar och offentliga organisationer, vilket även kompletterats med innehållsanalys från flera av respondenternas hemsidor och dokument. Datainsamlingen har genererat information om hur hembygdsföreningar arbetar med sina verksamheter samt hur offentliga organisationer samverkar med hembygdsföreningarna på olika sätt. Jag har utgått ifrån en tematisk analys för att kunna se närmare på mönster, likheter och skillnader i hembygdsföreningarnas verksamheter. Resultatet av min studie visar att Brunskogs- och Kristinehamns & Varnums hembygdsföreningar har både likheter och skillnader i hur dem arbetar. Brunskog har många fördelar av att de är en större förening i jämförelse med Kristinehamns & Varnum. Däremot står alla hembygdsföreningar inför liknande utmaningar. Studien visar att det ideella arbetet är utmanande då det är svårt att locka nya medlemmar samt att kunna utveckla hembygdsgårdarna, med brist på resurser. De människor som är främst involverade inom hembygdsföreningarna är äldre människor, vilket gör att föreningarna har en sämre digital närvaro och en sämre kännedom i samhället. Främst är det yngre människor som inte känner till hembygdsföreningar, men de behövs för att kunna fortsätta bevarandearbetet och bidra med nya kunskaper. Studien visar även att beroende på hembygdsföreningars resurser och kunskaper lockas besökare på flera olika sätt. Marknadsföring, storytelling och evenemang är viktiga strategier i att locka besökare. Strategierna utvecklar även hur kulturarv förmedlas.