Smittskyddets inverkan för salmonellainfektion i skånska mjölkbesättningar

Sammanfattning: Salmonella är en bakterie som sprids lätt om lantbrukaren inte har rätt skötselrutiner. Bra skötselrutiner ger bra smittskydd. Vi har båda arbetat på gårdar som blivit smittade och det är viktigt att alla arbetar för ett salmonellafritt Sverige. Studien går ut på att undersöka vilka smittskyddsrutiner mjölkbesättningar i Skåne har för att sedan kunna jämföra dem med litteraturstudien. Studien blir då baserad på både praktiska erfarenheter och teoretisk kunskap. Undersökningen bestod av en enkät med smittskyddsfrågor som skickades ut till 354 lantbrukare. Hypotesen var att de det förekommer mycket fördomar mot dem som har fått salmonella. Vi tror också att gårdar som varit drabbade ligger i närheten av varandra och att besättningar som inte varit drabbade hade sämre rutiner och smittskydd än dem som har varit det eftersom de smittade gårdarna har arbetet tillsammans med en veterinär för att sedan blivit av med smittan. För att minska risken för salmonellasmitta säger litteraturen att småkalvar inte ska ha noskontakt med varandra och gruppboxar med kalvar ska inte var större än 8 - 10 st. Kalvningsavdelningen ska vara ren och torr och det ska inte vara mer än 5 kor i varje box. Det är också viktigt att man skiljer gödsel från foder eftersom djuret kan blir smittat när bakterier från gödseln kommer in i munnen. Blir kalvar smittade förekommer oftast diarré och det beror på att bakterierna skadar tarmslemhinnorna. Symtomen på korna kan vara att de kastar och att de går ner i produktion. Ibland förekommer inga symtom trots att djuren bär smitta, vilket gör att det är viktigt att följa upp sina produktionsresultat och nyckeltal. Svarsfrekvensen från enkäten 15% och resultaten var både positiva och negativa. Många lantbrukare hade väldigt bra rutiner medan andra hade sämre rutiner. Svaren var ganska eniga om att Salmonella innebär ekonomisk förlust för företaget. Det var ingen som nämnde att salmonellasmitta berodde på t.ex. skitiga djur utan det berodde på bakterier i gödsel och att det hade spridit sig till fodret. De gårdar som haft salmonella var utspridda över Skåne och hade ingen koppling till varandra. Det fanns ett samband med bättre smittskyddsrutiner hos de besättningar som har varit smittade alltså friförklarade än dem som inte varit tidigare smittade. När en gård blir smittad kommer en veterinär på besök och hjälper lantbrukaren med rutiner. Veterinären visar hur man kan göra för att bli av med smitta. Efter de blivit friförklarade fortsätter oftast lantbrukaren med rutinerna för att de inte vill bli smittade igen. Lantbrukaren har då förbättrade rutiner vad gäller rengöring av boxar, utrustning och hygien av nappar etc. En av slutsatserna var att med bra rutiner och smittskydd kan salmonella förebyggas. Det är dyrt med smittskyddsrutiner men att drabbas av salmonella är dyrare.