En undersökning om faktorer som påverkar assisterad utrymning vid brand på sjukhus

Sammanfattning: Eftersom det är svårt att utföra utrymningsövningar på sjukhus då patienters liv och hälsa är i fara är det svårt att veta vilka faktorer som påverkar utrymningssituationen i störst utsträckning. Detta arbete utreder de faktorer som påverkar assisterad sjukhusutrymning. Målet är att genom litteraturstudien identifiera problem som kan uppstå vid sjukhusutrymning. Därefter undersöka om de problem som påvisas i litteraturstudien överensstämmer med upplevda problem hos personal på sjukhus vid assisterad utrymning. Vidare ska förslag på åtgärder ges som kan förbättra assisterad horisontell sjukhusutrymning utifrån de problem som anses vara betydande. Syftet är att belysa betydande problem i utrymningsstrategin utifrån resultat från enkätundersökningen för att en mer genomtänkt utrymning ska kunna planeras och därmed fungera som stöd vid utrymningsplanering av sjukhus. En enkät skickades ut via internet samt via pappersformat till olika respondenter på olika sjukhus i Sverige och när 120 svar erhölls sammanställdes svaren. Intervjuer genomfördes för att ge deltagare en möjlighet att utveckla svaren på de frågeställningar som enkätundersökningen utgick ifrån och för att få ett mer nyanserat resultat. De tre faktorer som respondenterna från enkätundersökningen upplever är av störst betydelse vid assisterad horisontell sjukhusutrymning är följande: • Koordinering/samverkan mellan personal • Behov av assistans hos patienten • Övning av enstaka utrymningsrutiner Särskilt utsatta är svårt sjuka patienter som inte kan ta sig fram på egen hand. De som är i störst fara vid en utrymningssituation bedöms, enligt enkätundersökning och intervjuer, vara de som är i behov av apparatur i form av livsuppehållande utrustning. Utöver de faktorer som nämnts i enkäten har många av respondenterna nämnt att panik, stress och oro skulle kunna vara faktorer som påverkar utrymningens utförande. Många av respondenterna och de intervjuade upplever en oroskänsla om något skulle ske som kräver att en utrymning påbörjas. Enligt forskning finns dock inget som tyder på att personer i första hand uppträder irrationellt i händelse av brand. I händelse av brand samarbetar människor och beter sig snarare altruistiskt än egoistiskt, men i vilken utsträckning det sker är oklart. För att förbättra assisterad horisontell utrymning krävs att vissa åtgärder genomförs. Tid för övningar bör avsättas och det bör finnas tomma lokaler för att personal ska kunna genomföra övningar ostört. Vidare bör instruktioner som är tydligt kommunicerade uppdateras och övas på. Följande åtgärder anses rimliga att införa i följande prioriteringsordning. Dessa är rangordnande med hänsyn till kostnad, tid samt konsekvenserna av genomförandet. • Fler övningstillfällen, för att förbättra samarbetet mellan personal i en utrymningssituation. • Fler övningstillfällen av enstaka utrymningsrutiner, för att personal ska bli bättre förberedd. • Fler övningstillfällen i hantering av utrustning (hjälpmedel), för att underlätta assisterad utrymning. • Tydligt kommunicerade instruktioner och ansvarsfördelning, för att minska förvirring och lättare uppfatta tillgänglig information.