Ett didaktiskt perspektiv på lek och språkutveckling : En intervjustudie

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Författare: Linnea Borg; Madelene Lindborg; [2022]

Nyckelord: språkutveckling; lek; didaktik; förskolan;

Sammanfattning: Sammanfattning Lek och språk är centrala aspekter för barns utveckling i förskolan. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att lek och språkutveckling tolkas olika på olika förskolor. Skolverket (2021) erbjuder stöd för förskolor i hela nationen, för att stärka det språkutvecklande arbetet i verksamheten, vilket synliggör vikten av arbetet med språk i förskolan. Barnkonventionens (2009) artikel 31 bejakar barnens rätt till lek, vila och fritid. I förskolans senaste läroplan, Läroplan för förskolan 2018, Lpfö18 (Skolverket 2018) markeras leken ytterligare som en viktig del för barnens utveckling och lärande jämfört med tidigare upplagor. Pramling och Wallerstedt (2019, s. 10) menar att det finns en osäkerhet hos pedagogerna hur de ska förhålla sig i leken. Samtidigt som förskollärarna har ett uppdrag att stötta barnen i sin språkutveckling behöver barnen få tid att leka spontant utan att pedagogerna integrerar, vilket är en utmaning för pedagogerna att finna balans i. Syfte Syftet är att skapa större kunskap om lek och språkutveckling ur ett didaktiskt perspektiv. Syftet till studiens ämnesområde konkretiseras genom frågeställningarna: Vad anser verksamma pedagoger i förskolan är betydelsefullt för att utveckla barnens språk i olika leksituationer? Hur arbetar olika förskolor kring detta? Varför anser pedagogerna arbetssättet är viktigt? Metod Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Elva pedagoger från två kommuner och i fyra olika förskolor deltog i studien. De medverkande förskolorna var inspirerade av olika pedagogiska inriktningar. Deltagarna intervjuades med semistrukturerade frågor via ljudinspelning. Etisk hänsyn togs dels under urvalet av deltagare och dels under analys och bearbetarbetning av datamaterialet, i syfte att inkludera all personal på förskolan med pedagogisk utbildning samt intresse för ämnesområdet och lyfta samtliga deltagares perspektiv, för att skapa ett fylligt och rättvist resultat. Resultat I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Den fysiska miljön, den sociala miljön samt den kulturella miljön, vilka pedagogerna i förskolan tycker är betydelsefulla för barnens språkutveckling i olika leksituationer

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)